Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 1. Arbetarfrågor och socialpolitik - Arbetsavtal och kollektivavtal. Av E. B. Rinman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
V. S AMHÄLLSRÖRELSER.
några månader och fem år. I regel föreskrives emellertid, att avtalen, därest
de icke av någondera parten uppsägas, automatiskt prolongeras år från år, varför
avtalens faktiska giltighetstid i ett flertal fall torde bliva längre, än vad från
början stipulerats.
Kollektivavtalet liar givetvis haft betydelse för arbetsfreden även i
Sverige, om det också ur sådan synpunkt måste erkännas råda en viss
disproportion mellan det relativt stora antalet avtal och det likaledes,
trots detta, relativt stora antalet arbetsinställelser. Sin betydelse för
arbetsfreden har kollektivavtalet emellertid alltid med avseende på de
förhållanden, som genom detta avtal självt regleras för viss tid, nämligen i
regel just de egentliga arbetsvillkoren, arbetslön och arbetstid, varom
flertalet arbetstvister rör sig. Under kollektivavtalens första tid här i landet
har man å ömse sidor ovedersägligen åsyftat en längre gående verkan,
nämligen att ett kollektivavtal utan vidare skulle under sin giltighetstid
skydda mot lockout och strejk över huvud taget. Men i den mån som å
arbetaresidan sympatistrejker — i ett fall även en kortvarig politisk
strejk —- kommit till användning samt sedermera arbetsgivarna å sin sida
begynt begagna sig av lockouten såsom ett kampmedel, vilket i regel,
utgör en taktisk motsvarighet icke till den vanliga strejken utan till
sympatistrejken, så har man särskilt inom de stora organisationerna frångått
den äldre föreställningen om kollektivavtalets verkan och betydelse som
fredsdokument. Denna blir då begränsad så, att avtalet enligt sakens natur
skall skydda mot varje arbetsinställelse, som avser att före avtalstidens
utgång tvinga motsidan att acceptera nya villkor rörande förhållanden, vilka
äro i avtalet reglerade, eller över huvud strider mot någon bestämmelse i
avtalet självt. Om däremot arbetsinställelse företages i något annat, av
kollektivavtalets innehåll oberört syfte, föreligger enligt den nu allmänt
rådande, och i en del avtal t. o. m. uttryckligen betonade, uppfattningen
icke i och för sig något brytande av detta avtal. Vill man däråt förläna
en mera vittgående verkan i fråga om arbetsfreden, sker det sålunda geiiom
införande i avtalen av särskilda bestämmelser rörande arbetstvisters
behandling, förbud mot strejker och lockouter av vissa angivna orsaker eller
stundom sådant förbud kategoriskt och oberoende av arbetsinställelsens
syfte. Den grupp av bestämmelser, som i kollektivavtalen numera i
betydande utsträckning ägnas häråt samt över huvud åt andra förhållanden
mellan de avtalsslutande parterna än själva arbetsvillkoren, hör
emellertid icke med någon nödvändighet till just dessa avtal (vilka efter sitt
väsentliga innehåll, lönetariffen, även benämnas tariff avtal).
Kollektivavtalen äro till största delen alltjämt en blandning av tariffavtal och
generella principer rörande arbetstvisters behandling, lärlingsväsendet,
föreningsfriheten, arbetets ledning, arbetsförmans fristående ställning till
fackorganisation o. v. s. Härav följer, att dessa allmänna grundsatsers
giltighetstid sammanfaller med lönetariffens och upphör med denna. På senare
år har man dock sökt att få sådana generella bestämmelser, som icke
direkt röra de egentliga arbetsvillkoren, uppflyttade i kollektiva överens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
