Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 2. Kvinnofrågan. Av Lydia Wahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(694
V. SAMHÄLLSRÖRELSER.
äger rätt att idka handels- och fabriksrörelse, hantverk och annan hantering.
Sedan 1900 är kvinna genom lag förbjuden att arbeta i gruva eller stenbrott
under jorden samt att inom ysex veckor efter sedan hon fått barn deltaga i
industriellt arbete. 1909 genomfördes även förbud mot nattarbete mellan 10—b
för kvinnor inom fabrikerna.
Den svenska kvinnan utvecklar en livlig verksamhet inom
välgörenhetsarbetet, så t. ex. inom Föreningen för välgörenhetens ordnande, som grundats
och letts av en kvinna, fru Agda Montelius, och Föreningen för arbetsstugor
för barn samt inom skydds- och sedlighetsföreningar m. fi.
Till de ej ringa resultat, som sålunda vunnits inom »kvinnofrågans»
område, hava kvinnorna själva i betydande mån bidragit genom en energisk
och mångsidig verksamhet. Under åren 1873—96 har Föreningen för gift
kvinnas äganderätt kraftigt verkat för förbättrande av kvinnans ställning.
År 1896 stiftades Svenska kvinnornas nationalförbund, genom vilket det
svenska arbetet för kvinnornas intressen ställt sig i förbindelse med
motsvarande strävanden inom andra länder; förbundet utgör nämligen den svenska
avdelningen av det år 1888 stiftade förbundet International Oouneil of Women,
som nu räknar 25 länder och 7 till 8 milj. medlemmar. Svenska kvinnornas
nationalförbund har till ändamål att främja samarbetet mellan föreningar, i
vilkas styrelse kvinnor ingå. Hittills hava 26 föreningar med
sammanlagt över 39 000 medlemmar anslutit sig till förbundet, bland dem
Fred-rika-Bremer-förbundet (se här nedan), Handarbetets vänner, Föreningen
för välgörenhetens ordnande, Vita bandet och K. F. U. K., Svenska
kvinnoförbundet för fosterlandets försvar, Sveriges kvinnliga fredsförening, Svenska
allmänna kvinnoföreningen för djurens skydd m. fi. Förbundet äger att
representera Sverige vid de vart femte år återkommande kongresser, som
hållas av Internationa] Oouneil of Women.
För närvarande är kvinnosaksverksamheten i vårt land främst samlad
inom Fredrika-Bremer-förbundet, uppkallat efter den ryktbara
romanförfattarinnan, som var en av de första, som hos oss uppträdde för vidgandet
av kvinnans rättigheter. Bland stiftarna av detta förbund bör i främsta
rummel nämnas fru S. Adlersparre (1823—95), signaturen Esseide, som
kan sägas ha varit kvinnorörelsens egentliga banbrytare i vårt land.
Ordförande är för närvarande fru Agda Montelius.
Freflrika-Bremer-förbundct, som stiftades år 1884, är politiskt neutralt och
har såsom sitt program uppställt att verka för »en sund och lugn utveckling
av arbetet för kvinnans höjande i sedligt och intellektuellt, såväl som i
socialt och ekonomiskt hänseende». Förbundet räknar för närvarande
2 107 medlemmar och utövar cn mångsidig och omfattande verksamhet. Vid
1915 års slut ägde detsamma i stipendiefonder för studerande och
yrkesarbetande kvinnor ett belopp av 396 568 kr. Förbundet har även uppsatt en egen
tidskrift, Dagny, 1908—1913 veckotidning, sedan åter tidskrift under namn
av Hertha. Ett tidigare organ för kvinnofrågan var Tidskrift för hemmet,
utgiven åren 1859—85 av fru Adlersparre (avlöstes fr. o. m. 1886 av Dagny).
Akademiskt bildade kvinnors förening verkar (sedan 1904) för att åt sådana
kvinnor må tillerkännas rätt till de förmåner, som de av dem avlagda
kompetensproven enligt gällande lagar och författningar tillförsäkra män med
samma kompetens. Föreningen Kvinnor i Statens tjänst har 1912 lyckats
åstadkomma väsentliga löneförmåner för de i Statens verk anställda
skrivbiträdena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
