- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
700

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 3. Nykterhetsfrågan. Av Einar J:son Thulin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(700 V. SAMHÄLLSRÖRELSER.

liavas i sedlighetens intresse och icke bereda delägarna i bolaget vinning
utöver årlig ranta med högst 5 % å de av delägarna tillskjutna medlen. Hela
den övriga vinsten skall överlämnas till det allmänna och fördelas på sätt ovan
angivits. Genom de inskränkande bestämmelser, som av
Göteborgssystembolagen genomförts, har otvivelaktigt en minskning i förbrukningen av
brännvin inträffat, åtminstone på de orter, där Göteborgssystemet handhafts med
känsla av ansvar för dess uppgift. Huruvida återigen
Göteborgssystemboia-gen i allmänhet kunna sägas hava haft den nykterhetseffekt, som med dessa
bolag avsetts, är en öppen fråga, varom meningarna äro synnerligen delade.
För att systemet skall fungera väl, fordras en vaken allmänanda och en
levande känsla av ansvar hos de kommunala myndigheterna och hos bolagens
styrelser; där dessa förutsättningar ej funnits, hava missbruk ej sällan
förekommit, i synnerhet i mindre samhällen. Till ett mindre strängt tillämpande
av systemets ledande tanke har jämväl medverkat, att städerna varit direkt
delaktiga av bolagens vinstmedel, vadan åtgärder, som skulle kunna i
avse-värdare grad minska förbrukningen, på åtskilliga håll motarbetats eller
åtminstone ej setts med blida ögon. I fråga om utskänkningen av brännvin
torde emellertid systemet så gott som överallt hava medfört avgjort
förbättrade förhållanden genom inrättande av snygga kroglokaler med god ocli
billig matservering och begränsning av de brännvinskvantiteter, som få
utskän-kas. I fråga om utminuteringen åter förbättrades däremot icke förhållandena,
i det att de utskänkningen pålagda restriktionerna drevo en mängd
brännvinsförbrukare att utminuteringsvis förse sig med brännvin. Följden av detta
blev ökat fylleri i hemmen och å gatorna. Under de senare åren har
emellertid den allmänna uppmärksamheten alltmer fästs på dessa förhållanden. Dels
framlades vid Riksdagen förslag avseende att personer, som voro hemfallna till
alkoholmissbruk, icke skulle få köpa brännvin, dels började några bolag vid sin
utminutering tillämpa den anordningen, att brännvin ej försåldes till personer,
som voro kända såsom vanedrinkare. Denna anordning med s. k. »svarta
listor» utvecklades i ett av d:r Ivan Bratt år 1909 framställt förslag, att boiag
icke skulle få försälja utan att veta till vem, när och i hur stor myckenhet
brännvinet försäljes samt att brännvinet försäljes nnder köparens personliga
ansvar. Att en utminuteringsreform i nu angiven riktning var nödvändig, syntes
bliva allt allmännare insett. Systembolaget i Göteborg genomförde, på
initiativ av direktör Ernst Andree, sålunda från oktober 1912 en dylik reform i så
måtto, att man för att utminuteringsvis köpa brännvin måste vara innehavare
av ett personligt tillståndsbevis, att vissa personer, såsom de som sakfälits for
fylleri, de som fallit fattigvården till last på grund av alkoholmissbruk, de
som begått brott i rusigt tillstånd m. fi. dylika, icke erhöllo tillståndsbevis
samt alt tillståndsbevis vid brännvinsmissbiuk eller vid överskridande av
en viss av bolaget fastställd maximikvantitet fråntogs köparen; kontroll i
nu nämnda avseende möjliggjordes därigenom, att bolaget förde en förteckning
över den kvantitet brännvin, som inköptes på varje tillståndsbevis. Samma
grundtankar äro genomförda i »Stockholmssystemet» (grundläggare d:r Ivan
Bratt), som tillämpats i huvudstaden fr., o. m. år 1914. Stockholmsbolaget
utminuterar endast visst kvantum brännvin i kvartalet pr individ, och
brännvin utlämnas allenast mot uppvisande av s. k. motbok. Bolaget liar
också, genom att begränsa de enskilda restaurantinnehavarnas vinst till
ett visst belopp, sökt förhindra, att dessa få något intresse av ökad
omsättning. Jämväl å andra orter infördes en dylik individuell kontroll å
utminuteringen. För att skydda dessa strävanden att höja folknykterheten mot
okontrollerad försäljning från andra orter antogs år 1914 en
författningsändring, enligt vilken bolag, som tillämpade individuell försäljningskontroll,
skulle efter ansökan kunna av Iv. Maj :t tilldelas visst kontrollområde, till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0734.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free