- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
711

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Samhällsrörelser - 4. Övriga samhällsrörelser - Vård av nödställda och värnlösa. Av G. H. von Koch - Socialhygieniska strävanden. Av G. H. von Koch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S0CIALH YGIEN1SK A STRÄVANDEN.

711

ka fattigvårdsförbundets verksamhet (sid. 726). De anstalter, som nu
uppföras, äro dels ålderdomshem, dels fattiggårdar, vilka senare vid sidan av sin
egenskap av anstalter för ålderstigna och sjuka jämväl tjäna som arbetsinrättningar.
Medan dessa förr ofta utgjordes av jämförelsevis stora jordbruks- och
skogsegendomar, anser man numer, att ett mindre jordbruk eller en trädgård bäst kan
tillgodose behovet. Ålderdomshemmen sakna jordbruk och äro så långt möjligt
ordnade som verkliga hem under ledning av en föreståndarinna och med
gemensam utspisning för de intagna. Anstalter, där understödstagarna lämnas att
sköta sig själva eller varandra så gott de kunna, kallas fattighus eller
fattigstugor. Försörjning i denna form bör så småningom försvinna.

Antagligt är, att den 1913 genomförda folkpensioneringen (sid. 683) ej
oväsentligt kommer att inverka på anstaltsfrågans utveckling, men i vilken riktning
detta kommer att ske, därom kan man nu blott uttala gissningar.

Den svenska fattigvården saknar ännu en central myndighet med uppgift att
kontrollera vården och leda utvecklingen. Inom varje län ha visserligen
Konungens befallningshavande skyldighet att vaka över fattigvårdens handhavande,
men några särskilda sakkunniga organ härför stå ej dessa myndigheter till buds.
Det är att förmoda, att i den väntade lagstiftningen en
inspektionsmyndighet kommer till stånd. I upplysningssyfte har emellertid sedan år 1906 verkat
en organisation — Svenska fattigvårdsförbundet —- bestående av en stor del av
landets fattigvårdsstyrelser m. fi. Den konsulentverksamhet, som detta förbund
utövat och som skett i närmaste samförstånd med länsstyrelserna och med bidrag
av landstingen, har sökt ersätta bristen på lagstadgad inspektion.

Socialhygieniska strävanden.

Betecknande för varje slag av modernt samhällsarbete är, att det
alltmer tager sikte på de förebyggande åtgärderna, därvid följande
läkarvetenskapens metod att genom en god hygien söka förekomma sjukdomar.
Så väl fattigvård och barnavård som annan hjälpverksamhet får i våra
dagar en alltmer socialhygienisk karaktär, men det finnes därjämte
många företag, som tagit denna förebyggande verksamhet till sitt
uteslutande syfte. Tacksammast har därvid varit att ägna uppmärksamheten
åt "barnen. På andra ställen i detta arbete redogöres för
skollovskolonierna, arbetsstugorna, barnavärn, mjölkdropparna och tandklinikerna.
Här skall således blott redogöras för ytterligare några sådana
förebyggande företag, som äro att finna på vitt skilda verksamhetsområden.

Under senare år har uppmärksamheten alltmer ägnats problemet att tillföra
de fattiga undernärda barnen i skolåldern en sund och stärkande föda.
Hänsynen till barnen och deras tillgodogörande av skolundervisningen har sålunda
tvungit fram åtgärder, även om man ej blundat för faran, att föräldrarnas
ansvarskänsla försvagas. Bespisning för fattiga skolbarn (jfr artikeln
Folkundervisningen) förekommer numera i de flesta städer samt å en och annan plats å
landsbygden, antingen mer tillfälligt eller permanent. Metoderna i fråga om
urvalet av barnen, kontrollen, vem som bekostar det hela m. m., ha växlat. I
Stockholm, där Stadsfullmäktige år 1914 beviljade 120 200 kr. för ändamålet,
erhöllo nämnda år ej mindre än 5 477 barn middagsspisning genom kommunens
försorg, varjämte 2 635 erhöllo frukostbespisning. Antalet med middag bespisade
barn har ökats från 7’8 % av hela barnantalet 1910 till 18 % år 1914.
Ordnandet av bespisningen, som sker i skolorna och urvalet av barnen äger rum
genom en av Folkskoledirektionen utsedd barnbespisningsnämnd samt lokalkom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0745.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free