Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Sveriges naturtillgångar. Av Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA FOLKKRAFTEN.
11
Deii svenska folkkraften.
Den som i materiellt avseende vill göra upp räkningen för Sveriges land
mellan naturen och människan får ej glömma den förras återverkan på
det svenska folket.
Med sanning har sagts, att Sverige är ett kargt och fattigt land, och
kommer man från Västeuropas gynnade landstreck, så slår kontrasten mellan
dessas vida, odlade slätter, deras på kol och järn grundade stora
industridistrikt å ena sidan och det kulliga, glesbefolkade skogslandet i norden
å den andra.
Högre än här har ändock kulturen ingenstädes vuxit, bättre än det
svenska leva få folk i världen. Huru är det möjligt i det karga landet?
Svaret kan knappast vara mera än ett. Det folk, som är bofast här
sedan ett tiotusental år eller längre, måste leva under yttre förhållanden,
som gynnat dess utveckling till en i såväl materiellt som andligt,
hänseende högtstående stam. Att detta vitsord är riktigt, finna vi till fullo
ute i Amerika, där Skandinaviens folk hålla på a-tt i alla avseenden
tillkämpa sig en första plats i den intensiva tävlingskampen mellan
representanterna för jordens alla kulturnationer.
Svenskarna äro rätt böjda att hårt kritisera sin egen nation, att visa
hur den i sin materiella gärning ej nått så långt som exempelvis tyskar,
engelsmän och fransmän. Den jämförelsen är vilseledande; sätt ett
motsvarande antal av dem i ett land med Sveriges naturliga resurser, och
resultatet blir med ali sannolikhet ej bättre än det som av vårt folk vunnits.
Aldrig i historisk tid har detta landet lockat folkvandringarnas massor.
Det enda folk, som någonsin veterligen med kraft sökt sig hit från en
ännu kargare hemvist, voro finnarna under början av 1600-talet.
Det torde därför med fog kunna sägas, att det svenska folket med
duglighet förvaltat det land, där det en gång slog sig ned, och att det i
ovanlig grad sammanvuxit med dettas naturförhållanden.
Går man ett steg vidare och söker utforska, hur naturförhållandena
avspegla sig i folkkraften, lämnar man lätt vetenskapens fasta mark och
svävar ut i fantasiens vida men osäkra rymder. Människans djupaste
psykologi är så invecklad, att dess reaktion mot naturen hittills undandragit
sig en verklig, vetenskaplig analys. Vad man vinner blir mera aningar
än vetande.
Intensivt ha de stora skogarna, där bygderna legat som hål, huggna i
dem och långt från varandra, stämplat det svenska lynnet. Mycket av
dettas svagaste sidor, när det gäller ekonomisk tävlan, är kanske en
återspegling av skogsittarens ensamma kontemplativa liv, men kanske också
några av dess bästa, den kraftiga, lugna tankeskärpan hos landets främsta
söner. Klimatet med dess svala somrar och icke alltför kalla vintrar har
troligen varit den viktigaste av de naturfaktorer, som under årtusenden
byggt upp den kroppsligen och andligen sunda ras, som nu besitter
Sveriges land och som. kanske med större rätt än svenskarna själva vilja inse,
f-j sällan av främlingen betecknas såsom landets största naturrikedom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
