Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Översikt av Sveriges näringar. Av P. Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
II. ÖVERSIKT AV SVERIGES NÄRINGAR.
Redan av denna korta översikt framgår, att Sveriges näringsliv är i hög
grad rikt och mångsidigt. Man ser därav även, att det befinner sig sedan
ungefär en mansålder tillbaka uti en stark ombildningsprocess, vars mål
är råämnestillverkningens omsättning till förädlingsindustri samt den
moderna industrialismens genombrott på näringslivets alla områden. Samma
utveckling alltså som i de stora kulturländerna. Och liksom uti dem
åtföljes denna utveckling av en ständigt stigande välmåga bland folket och
en snabbt växande nationalförmögenhet. I några korta drag skola vi
isöka teckna även denna sida av Sveriges ekonomi och dess senaste
utveckling.
Innan vi övergå till dessa beräkningar, må dock, till ytterligare
belysning av det ekonomiska livet, förutskickas några data rörande
utvecklingen under senaste halvseklet.
Sveriges ekonomiska utveckling åren 1862—1914.
Det genomgående draget uti Sveriges ekonomiska liv under senaste
halvsekel är en stark utveckling. Denna har fortgått trots de växlingar
mellan onda och goda tider, som därunder ägt rum och som numera raed stor
regelbundenhet återkomma.
Fordom voro missväxt och krig de huvudsakliga anledningarna härtill.
Nu är det det ekonomiska livets egen rytm, som låter de dåliga tiderna
växla med de goda. Samtidigt ha dessa växlingar blivit universella.
Företeelser, som ofta uppstå ute på en avlägsen punkt å världsmarknaden,
låta sitt inflytande skönjas även i de mest undangömda nejder. Vid
sidan av dessa stora böljeslag röra sig dock även mindre, uppståndna av
lokala anledningar och verkande än till förstärkning än till neutralisering av
vågrörelsen på världsmarknaden. Sålunda var tidrymden 1866—70 i det
Tab. 3. Taxeringsvärdet å fastighet i Sverige, åren 1862—1914. Miljoner kr.
I X r Hela taxeringsvärdet å fastighet DäraY tillhörande Fastighet i
enskild ägo Fastighet tillh. Staten»
[-Jord-bruks–]
{+Jord- bruks-+} Annan Summa [-Enskilda-] {+En- skilda+} Statens [-Kommuner-] {+Kom- muner+} 1 [-Jordbruks–] {+Jord- bruks-+} Annan [-Jord-bruks–] {+Jord- bruks-+} Annan
1862 . . 1844 470 2 314 2 247 31 36 1827 420 17 14
1870 . . 1691 597 2288 2165 46 77 1666 499 25 21
1876 . . 1931 850 2 781 2 614 62 105 1897 717 33 29
18798 . . 2 209 1052 3 201 3 011 124 126 2142 869 67 57
1884 . . 2 322 1363 3 085 3 378 151 156 2 241 1137 81 70
1887 . . 2 239 1533 3 772 3 439 158 175 2159 1280 80 78
1900 . . 2 494 2 536 5030 4 502 253 275 2 355 2147 139 114
1910 . . 3 236 4898 8134 7136 438 560 3 025 4111 211 227
I 1911 . . 3 237 5101 8338 7 299 459 580 3 026 4 273 211 248
1 1912 . . 3 237 5 248 8 485 7 426 465 594 3 025 4 401 212 253
i 1913 . . 3 741 5 837 9 578 8 266 566 746 3 480 4 786 261 305
: 1914 . . 3 742 6 021 9 703 8 433 576 754 3 479 4 954 263 313
1 Vissa fastigheter tillhörande kommuner och menigheter. Här upptagna fastigheter äro
samtliga räknade såsom »andra fastigheter» (än jordbruks-). — 2 Se texten sid. 19. —
"2 Taxeringen av Statens fastigheter är sannolikt låg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
