Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 1. Jordbruk. Av H. Juhlin Dannfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKETS BEROENDE AV NATURFÖRHÅLLANDENA.
33
Bondgård från övre Norrlands slättbygd, Tornetlalen.
mera knappt efter Danmark i vare sig jordbruk eller kreatursskötsel och
mejeriskötsel. övriga delar av Göta- och Svealand hava visserligen ej ännu nått fram
till en så hög ståndpunkt och Norrlands jordbruk har ännu i långt mindre grad
kunnat begagna sig av nutida hjälpmedel och metoder, men över hela landet gör
sig för närvarande en kraftig strävan till framåtskridande gällande, varvid särskilt
är att märka, att hänsyn till ekonomiska förhållanden och kontroll över de
särskilda hushållningsgrenarnas räntabilitet allt mer gör sig gällande vid sidan om
de tekniska framstegen.
1. JORDBRUK.
Jordbrukets beroende av naturförhållandena.
Hela lanthushållningens karaktär, men isynnerhet jordbrukets art och
avkastning, bero i väsentlig mån av de på varje ort rådande
naturförhållandena, företrädesvis jordmånens art, nederbördens mängd och
fördelning samt luftvärmet och dettas växlingar.
I avseende på jordmånen framträder mest skiljaktigheten mellan låglandets
lerslätter och de högre liggande trakternas sand- och grusmarker samt de inom
båda dessa områden spridda kärr- och mossmarkerna. Till följd av lerjordens
jämförelsevis stora rikedom på mineraliska växtnäringsämnen och förmåga att
kvarhålla lösta växtnäringsämnen höra lerjordsområdena till landets bördigaste
trakter, men denna jordarts seghet och mindre genomsläpplighet för vatten med-
3—123483. Sveriges land och folk. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
