Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 1. Jordbruk. Av H. Juhlin Dannfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDEGENDOMENS FÖRDELNING.
39
i hushållningen. Starkast framträder detta i Skåne med dess täta järnvägsnät,
många hamnar samt talrika städer och industrisamhällen, och där även de
gynnsamma naturförhållandena bidraga att framkalla ett intensivt jordbruk och
kreaturs-skötsel. Men även i landets övre, i klimatiskt hänseende mindre gynnsamma
trakter göra sig motsvarande förhållanden gällande, och kring varje större stad
eller industrisamhälle uppstår i regel ett område med större del av jorden ägnad
åt trädgårdsskötsel och en högre uppdriven kreatursskötsel, särskilt riktad på
produktion och försäljning av mjölk.
Jordegendomens fördelning.
Landets jordbruksjord var år 1911 enligt den officiella statistiken delad på
359 871 brukningsdelar, vilkas odlade ägovidd således i medeltal var nära 10 har,
men de särskilda brukningsdelarnas storlek växlar betydligt. Av de
storleksgrupper, vari jordegendomarna i den officiella statistiken indelas, omfattade således
gårdar med högst 2 har odlad jord ungefär 25 %
» » 2—20 » » » » 64 »
» » 20—100 » » » » 10 »
» » över 100 > » » » 1 » av brukningsdelarnas antal.
Smågårdarna äro således till antalet starkt övervägande, och än tydligare
framträder detta förhållande, om brukningsdelarna indelas i grupper med blott 1
hektar stigande åkervidd, i det att egendomar med högst 1 hektar odlad jord
utgöra det största antalet, omkring 50 000, och antalet inom övriga grupper
ganska regelbundet avtager med stigande areal odlad jord. Under antagande av
10 hektar åker som övre gräns för den jordvidd, som kan skötas av brukaren
utan hjälp av lejd arbetskraft, skulle omkring 70 % av hela antalet
brukningsdelar utgöras av dylika s. k. småbruk.
Yid en beräkning, hur landets odlade jord är fördelad på de olika
storleksgrupperna, har det visat sig, att småbruk med högst 10 hektar samt större gårdar
med över 50 hektar odlad jord upptaga vardera ungefär V4 och gårdar med 10—
50 hektar odlad jord omkring hälften av rikets hela areal av odlad jord.
Fördelningen av jorden är emellertid mycket olika i olika delar av riket. Det
har redan påpekats, att de sammanhängande slättbygderna med fruktbar lerjord
äro jämförelsevis rika på större egendomar, under det att smågårdarnas övervikt är
mest utpräglad i de höglänta eller kuperade trakterna med lättare samt av berg,
skogar, mossar och andra impediment sönderstyckad odlingsjord. Således
upptages jorden i Mälareprovinsernas samt öster- och Västergötlands slättbygder
övervägande av herrgårdar samt större och medelstora bondgårdar, under det att
smågårdarna med mindre än 20 hektar åker äro ojämförligt talrikast i Småland,
Dalarne och Norrland. I närheten av större städer och industrisamhällen, där
rik tillgång på annat arbete än vid jordbruk finnes, hava särskilt under senaste
tid bildats talrika självständiga lägenheter av så liten storlek, att de icke kunna
föda sin innehavare och ofta omfatta föga mer än byggnadstomt med en täppa.
Under det att tidigare antalet större egendomar växte därigenom, att smågårdar
hopköptes och lades under gemensamt bruk, har under de senaste årtiondena en
motsatt tendens gjort sig gällande att uppdela de större egendomarna för att
bilda smärre gårdar och i synnerhet s. k. småbruk. Denna utveckling har
möjliggjorts genom det allt fullständigare undanrödjandet av de hinder, som
lagstiftningen tidigare uppställt mot jordegendomens styckning under den gräns, att
egendomarna skulle kunna föda en familj (besutenhet) och utgöra skatt, samt
genom inrättande av en ny bekväm laglig delningsform, ägostyckning. Men
därjämte har bildandet av småegendomar direkt befordrats genom statsmakternas
beslut om kronoegendomars styckning och försäljning, om arrendelägenheters
(skogstorps) upplåtande på kronoparkerna samt genom anslag av medel till låne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
