- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
40

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 1. Jordbruk. Av H. Juhlin Dannfelt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

III. LANTHUSHÅLLNING. 40

understöd till »egna hems» bildande. I Norrland fortgick däremot med
skogshanteringens utveckling hemmanens samlande till större possessioner, i det att
sågverksbolag köpte skogshemman för att förfoga över skogen, varefter inägorna
vanligen utarrenderades åt den förre ägaren eller i många fall igenlades till skog.
För att hindra de självägande böndernas försvinnande infördes
ägostyckningsför-farandet, enligt vilket skogsmark utan inägor kan försäljas från hemmanet, men
då detta ledde till uppkomsten av hemman utan skog, vilken i de norra
landsdelarna anses nödvändig för lanthushållningens bestånd, har
ägostyckningsför-farandet i Norrland suspenderats och förbud utfärdats för sågverksbolag att
inköpa jordegendomar (se vidare under Jordbrukslagstiftning, Norrlandslagarna).

Ett fördelaktigt förhållande är, att de svenska jordegendomarna i allmänhet
brukas av ägarna själva. Av hela antalet brukningsdelar voro år 1911 endast
något över 14 % utarrenderade; och särskilt äro arrendegårdarna av de mindre
storleksklasserna fåtaliga (10 resp. 13 %), men talrikare (31 resp. 35 %) bland
de större egendomarna med över 20 resp. 100 har odlad jord. I synnerhet
sådan jord utarrenderas, vilken genom avlägsen belägenhet är obekväm att brukas
av ägaren eller som tillhör ägare, vilken ägnar sig åt annan sysselsättning än
jordbruk. Därför äro arrendegårdar talrika vid de stora godsen och särdeles där
de tillhöra bruks- eller sågverksägare.

I de anförda siffrorna för brukningsdelar äro icke torp och andra osjälvständiga
jordlägenheter inräknade, vilkas antal år 1911 uppgick till 138 677. Torpsystemet
har på goda grunder ansetts som en för både arbetsgivare och arbetstagare mycket
fördelaktig form för jordbruksarbetares anställning, men alltsedan mitten av
förra århundradet har dess tillämpning minskats. Till en början indrogos torpen
till huvudgårdarna på grund av en allt allmännare uppfattning, att större
avkastning av jorden därigenom skulle kunna vinnas, genom att torpjorden lades
i sambruk med huvudgårdens övriga jord. Under senaste årtionden har
indragningen av torpen i allt större utsträckning blivit nödtvungen på grund av
svårigheten att få dem besatta med innehavare, villiga att utgöra avgälden i
arbete, och häri har ej någon ändring inträtt genom den avsevärda förbättring i
torparnas ställning, som de nya arrendelagarna av den 14 juni 1907 och 25 juni
1909 medförde. Torpen övergå därför, då de ej indragas under huvudgården,
alltmer till vanliga arrendegårdar, för vilka avgälden erlägges i penningar.

Den odlade jordens utsträckning

i vårt land i närvarande tid framgår av Tab. 9. Närmare angivet uppgick
densamma år 1913 till 3 723 298 hektar, varav 46 020 hektar trädgårdsjord
samt 3 677 278 hektar åker. Härtill kommo ytterligare 1 273 833 hektar
naturliga ängar, med inräkning av vilka Sveriges hela jordbruksareal stiger till något
över 5 miljoner hektar.

Den odlade jorden ensam (den naturliga ängen alltså oavsett) upptager 9"o %
av landets mark, men växlingarna äro oerhörda, såsom Tab. 9 utvisar, redan
mellan länen, av vilka Malmöhus län är uppodlat till 72"ö % av hela sin areal,
medan det ofantligt stora Norrbottens län stannar vid 0’4 %. Ännu större
olikheter framträda mellan mindre områden, på sätt visas av kartan sid. 42. I
Sveriges nordligaste härad överstiger den odlade jorden knappast en tiotusendel
av . ytvidden, i de sydligaste når den till 90 "/. och däröver.

Angående arealen av Sveriges åkerjord i äldre tider äro uppgifterna mycket osäkra.
Dock är icke otroligt, att under det tilländagångna 19:e seklet densamma
fyr-faldigats. Ej heller för nyodlingens omfattning under senaste tid finnas säkra
uppgifter. Enligt tillgängliga statistiska siffror har den årliga ökningen i den
odlade jordvidden visserligen nedgått från 30 000 à 40 000 hektar, vartill den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free