Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 1. Jordbruk. Av H. Juhlin Dannfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANNMÅLSODLING. 55
Tab. 17. In- och utförsel av vete, åren 1816—1913. Deciton.
Årligen Införsel Utförsel Överskott av inf. (—), av utf. ( + )
omalet mjöl summa1 omalet mjöl summa 1
1816—20..... 14 989 51 15057 537 570 1297 — 13 760
1821—40..... 1 456 104 1 595 5 423 1889 7 942 + 6 347
1841—60 ..... 17 370 5 384 24 549 35 558 817 36 647 + 12 098
1861—80 ..... 32 985 178 416 270 873 78 684 17 019 101376 — 169 497
1881—90 ..... 459 427 283 904 837 966 9 593 44 194 68 518 — 769 448
1891—00 ..... 1 253 356 159168 1465 580 271 8 435 11518 — 1 454 062
1901—10..... 1 969 990 75 776 2 071025 701 831 1809 — 2 069 216
1911....... 1 723 597 70 356 1817 405 1611 5 016 8 299 — 1 809 106
1912....... 1710 540 66 045 1798 600 2 094 4 394 7 953 — 1 790147
1913....... 1 998153 86 834 2113 982 — 2 066 2 754 — 2111178
1 Mjölet ökat med ’/» av sin vikt för reduktion till omalen spannmål.
rande användas de gamla lantsorterna mest, såsom i Mälareprovinserna ett vitaxigt
sammetsvete blandat med ett rödaxigt glatt vete, samt här och var på styv jord,
särdeles i Skaraborgs län, det synnerligen styvstråiga kubbvetet.
Råg odlas allmänt i södra och mellersta Sverige, på alla jordslag och särdeles
på lättare lera, sand- och grusjord. I stort sett intager rågen större del av åkern
i de östra länen än i de västra, detta delvis beroende därpå, att rågen mindre
än vårsäd är känslig för den torka, som i dessa delar av landet är rådande
under försommaren. I övre Norrland odlas höstråg föga men vinner i
utbredning, i den mån ordnat växelbruk med träda där införes. I södra delarna av
landet har i allmänhet odlats höstråg med korta, kubbiga korn, delvis
härstammande från införda sorter, under det att rågen i landets norra delar är
utmärkt av smärre och mer långsträckt kärna. I södra och mellersta delarna
av landet hava de inhemska sorterna i icke obetydlig utsträckning ersatts med
den i senare tid införda mer givande tyska Petkus-rågen, vilkens härdighet för
norra Sverige ännu ej är tillräckligt prövad. Där användes, om än i mindre
utsträckning än förr, utsäde från Finland, vars med den nordsvenska sorten
likartade råg berömmes för stor härdighet, delvis beroende därpå att den
i regel är rietorkad. På grund av den använda sortens småkornighet och
dess benägenhet att skjuta flera strån brukas i norra Sverige mycket små utsä-
Tab. 18. In- och utförsel av råg, åren 1816—1913. Deciton.
Ärligen Införsel Utförsel Överskott av inf. (—), av utf. (+)
omalen mjöl summa 1 omalen mjöl summa 1
1816—20 .... 160131 642 160 987 1 113 24 1145 — 159 842
1821—40 .... 40 210 2 323 43307 11134 999 12 4<S6 — 30 841
1841—60 .... 84 335 36 827 133 438 130 571 390 131091 — 2 347
1861-80 .... 711049 263 769 1062 741 32 411 5 661 39 959 — 1 022 782
1881—90 .... 1 439 989 221279 1 735 028 8 644 16 738 30 961 — 1704 067
1891—00 .... 1 005 974 102110 1142121 923 16 741 23 244 — 1118 877
1901—10 .... 871 676 54 529 944 381 390 36 040 48 443 — 895 938
1911...... 461 856 49 650 528056 405 10 744 14 730 — 213 326
1912...... 1 068 292 74 502 1167 628 438 2 934 4 350 — 1163 278
1913...... 911 835 125 913 1 079 719 — 968 1290 — 1 078 429
1 Mjölet ökat med 1/s av sin vikt för reduktion till omalen spannmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
