Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 1. Jordbruk. Av H. Juhlin Dannfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(58 III. LANTHUSHÅLLNING.
Tab. 20. In- och utförsel av havre, åren 1816—1913. Deciton.
Ärligen Införsel Utförsel Överskott ar inf. (—), av utf. (+)
1816-20 . . 5 214 4 308 — 906
1821—30 . . 3 954 15 806 + 11852
1831-40 . . 7 992 39 994 + 32 002
1841—50 . . 109 146 697 + 146 588
1851—60 . . 2 099 426 261 + 424162
1861—70 . . 2 851 1 381 059 + 1378 208
1871-80 . . 7 970 2 405 272 + 2 397 302
1881—90 . . 29 307 1 977 100 +1 947 793
1891—00 . . 117 735 878 991 + 761 256
1901—10 . . 690 528 90 218 — 600 310
1911 .... 1020 519 280 918 — 739 601
1912 .... 972 888 52 368 — 920 520
1913 .... 643 362 683 723 + 40 361
anstalten å Svalöv. Sådana sorter äro nya stammar av det engelska
chevalier-kornet, prinsess, Hannchen-, gull- och primuskorn.
Havre, som i äldre tider upptog blott en mindre del av åkerjorden och
huvudsakligen odlades på för tillfället upplöjd ängsmark, har sedermera kommit att
intaga en allt mer framstående plats bland sädesslagen. Från att vid 1800-talets
början upptaga föga över en femtedel av den sädesbärande jordvidden och lämna
en proportionsvis mindre andel av landets spannmålsskörd odlas havre för
närvarande på ungefär lika stor areal som alla övriga sädesslag tillsammans och
lämnar omkring hälften av rikets sädesskörd, dess andel i blandsäden oberäknad.
Förr än något av de övriga sädesslagen skördades havre i större mängd, än
den inhemska förbrukningen krävde, och ända från början av 1820-talet fanns
ett överskott att exportera, vilket småningom och särskilt från 1860-talet starkt
tillväxte, men den tilltagande kreatursskötseln började senare att taga allt större
del av havreskörden i anspråk, och från mitten av 1880-talet har utförseln allt
mera avtagit, under det införseln tilltagit, så att från år 1902 införseln
överstigit utförseln.
I avseende på odlingens utsträckning inom landets olika delar är havren i
viss mån en motsats till kornet, i det att havreodlingen framför allt är
övervägande i landets sydvästra delar, från Värmland till Halland, i mindre grad
däremot i de östra och norra länen. Detta sammanhänger delvis med, att
kornet bättre än havre passar för kalkrik jord, varför också detta kornets
företräde isynnerhet framträder inom märgelområdena Gottland, Öland, sydvästra
och nordöstra Skåne samt Östergötland. Havrens övervikt i andra landsdelar
beror i synnerhet på dess anspråkslöshet i avseende på jordens
beskaffenhet — det nämnda området i sydvästra Sverige har i det stora hela en
mera mager jord än de östra länen. Havrens mindre anspråk på jordens
näringshalt har haft till följd, att den mindre ofta odlas på nygödslad jord utan
merendels på de sista skiftena i växtföljden, sedan jorden under flera föregående
grödor förlorat både det mesta av den tillförda gödselkraften och den gynnsamma
beskaffenhet i övrigt, som trädesbruk eller rotfruktsodling med kraftig
bearbetning av jorden åstadkommit. Havre går också bättre än övriga sädesslag till
på den mineralfattiga mull- och torvjorden och är huvudsädet på moss- och
myrodlingar; dess odling har därför tilltagit mycket starkt i jämnbredd med den
tilltagande mossodlingen under senaste 40 åren.
Med de anförda förhållandena sammanhänger även, att havre sås tjockast av
alla sädesslagen och lämnar jämförelse minsta avkastning av kärna (se Tab. 12).
Den höga utsädesmängden är dock, vid jämförelse med korn, så till vida
skenbar, som en hl havre väger under 50 kg mot omkring 70 kg för tvåradigt och
60—65 kg för sexradigt korn; en utsädesmängd av 4 hl havre väger således
ej mer än det vanliga kornutsädet av 3’2 hl pr hektar. Att utsädesmängden av
havre i norra Sverige är genomgående högre än i landets sydligare delar, beror
väl delvis på mindre god myllning, då säden, såsom i norra Sverige ännu rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
