Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 1. Jordbruk. Av H. Juhlin Dannfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(62
iii. lanthushållning.
larna av landet, har alltmer undanträngts och förekommer numera huvudsakligen i
de magraste sandjordstrakterna i Skåne.
Spannmålsprisen i vårt land under de senaste årtiondena framgå, efter
markegångssättningen, av Tab. 21. Desamma torde i allmänhet vara något för
låga men ådagalägga i alla fall, åtminstone ungefärligen, förändringens riktning.
Efter 1888 äro dessa pris i viss mån beroende å tullarna — liksom under tiden
före 1858. Under åren 1858—87 var spannmålen däremot tullfri i vårt land.
Halmskörden slutligen är också en rätt viktig sida av spannmålsodlingen. J
medeltal beräknas halmskörden efter höstsäd (vete och råg) till vid pass 30 och
efter vårsäd till vid pass 20 dt pr hektar eller något däröver. Hela beloppet
bliver då för närvarande vid pass 15 miljoner dt höstsädeshalm och vid pass
24 milj. dt. vårsädeshalm, eller i allt 39 milj. dt. Andra beräkningar giva ett
något högre resultat.
Rotfrukter.
Jämte potatis odlas i Sverige av egentliga åkerrotfrukter vitbetor,
kålrötter, rovor oeh palsternackor. Utvecklingen av denna odling visas, vad
därför använd jordvidd beträffar, av siffrorna i Tab. 22, vilka dock för
övriga rotfrukter utom potatis ej gå tillbaka längre än till perioden 1871
—80 (de årliga jordbruksstatistiska uppgifterna började år 1865).
Potatisen infördes till odling i Sverige år 1723 av Jonas Alströmer, men möttes
här liksom i de flesta andra länder till en början med stort misstroende från
folkets sida. Dess odling hade ännu vid ingången av 19:e århundradet ej nått
någon större omfattning, än att den beräknas hava upptagit blott 5 000 hektar.
Erfarenheten om potatisens värde som födoämne och kanske lika mycket om
Tab. 22. Skörd av potatis och andra rotfrukter, ären 1801—1914.
Årligen P o t a t i s Andra rotfrukter
areal1 har skörd, deciton areal 1 har skörd, deciton
total pr har pr inb. total pr har
1801—10 .... 7 800 693 000 88-8 0-28
1811—20 .... 16 900 1 554 000 91-8 0 62
1821—30. . . . 44 900 4 242 000 94-5 1-54
1831—40 .... 63 700 5 418 000 85-1 1-79
1841—50 .... 85 000 7 070 000 83-2 2’14
1851—60 .... 106 500 8 869 000 83-2 2-43
1861—70 .... 142 000 9 800 000 690 2-40
1871—80 .... 150 200 11 662 000 77-7 2-65 11500 1 248 800 106
1881—90 .... 155 500 12 015 700 77-9 2-57 17 700 2 833 700 160
1891—00 .... 157 600 12 699 300 80-6 2-57 38 500 8 469 700 221
1901—10 .... 153 200 14 633 900 95’5 2-76 70 700 19 470 500 276
1911...... 152 800 12 619 700 82-6 2-27 104 000 31 821200 306
1912...... 15 295 900 2-73 34 553 000
3913...... 152 400 20 511 800 134-6 3’64 105 200 39 723 600 378
1914...... 17 263 400 3-04 33 464 300
1 Arealuppgifter t. o. m. år 1870 enligt G. Snndbärgs beräkningar i
Emigrationsutrednin-gen, Betänkande sid. 92, skördeuppgifterna t. o. m. 1870 enligt samme förf., beräknade
uppgifter i K. Lantbruksakademiens handl. och tidskrift 1915, sid. 351; därefter enligt
Statistisk årsbok för Sverige, år 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
