Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 1. Jordbruk. Av H. Juhlin Dannfelt - Trädgårdsskötsel. Av G. Lind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trädgårdsskötsel.
69
itt dels åtskilliga av de äldre fabrikerna såsom överums, Munktells och Keillers,
dels nyanlagda, såsom Thermænius i Hallsberg och Västerås mekaniska verkstad,
utvecklades i omfattning och upptogo åtskilliga nyinförda typer till tillverkning.
Talrika utställningar bidrogo också i hög grad att göra de nya
redskapsmodellerna kända och spridda i alla landsdelar och bland jordbrukarnas breda lager.
Under denna tid började således slåtter- och skördemaskiner, tigerräfsor och
stifttröskverk införas och snart även tillverkas inom landet.
Denna utveckling har alltsedan fortgått. Nya redskapsmodeller hava införts
utifrån, såsom de flerskäriga plogarna, ring- och cambridgevältarna, triörer m. fi.
på 1880-talet, de amerikanska plogarna med skumrist samt bill och vändskiva
av starkt härdat gods, fjäder- och tallriksharvar samt självbindande skördemaskiner
på 1890-talet, samt exstirpatorer på hjul och petroleummotorer särskilt
avpassade för användning av råolja som bränsle på 1900-talet. Även åtskilliga
inhemska konstruktioner hava framkommit såsom C.M. Wibergs i Ransta sladdharv
och konstgödselspridare, balanshästräfsor, men framför allt hava de svenska
konstruktörerna gjort sig bemärkta på mejerimaskinteknikens och
mjölkningsmaskinernas områden, varom utförligare redogörelse lämnas i avdelningen
Mejeriväsendet.
Genom nya konstruktioner och framför allt genom förändringar av äldre
konstruktioner har redskapsmarknaden riktats med en mängd olika typer, avpassade för
olika förhållanden och kapitaltillgång. Samtidigt har tillverkningen gått framåt
i teknisk fulländning, vartill väsentligt bidragit, att de särskilda verkstäderna ägnat
sig åt vissa specialiteter, och detta med den framgång, att de numera kunna
ej blott göra utländska fabrikat obehövliga utan även upptaga tävlan med dem
på den utländska marknaden. Bland de mest framstående svenska
tillverkningarna av lantbruksredskap må nämnas: plogar från Överums, Norrahammar,
Kockums i Malmö samt Arvika verkstäder, fjäderharvar från överum, Norrahammar,
Kockums, sladdharvar från Wiberg i Ransta, såningsmaskiner från aktiebolaget
Västerås lantbruksredskap och Gävle åkerredskap, överums och Ystads
verkstäder, slåttermaskiner från överums, Västerås lantbruksredskaps och Arvika
verkstäder, hästräfsor från Västerås lantbruksredskaps, Katrineholms och överums
verkstäder, tröskverk från Munktell i Eskilstuna och Thermænius i Hallsberg,
ånglokomobiler från Munktells samt petroleummotorer från Svenssons fabrik vid
Aagustendal, Bolinders i Stockholm, Munktells i Eskilstuna m. fi.
Till redskapstillverkningens höjande och sämre fabrikats undanträngande ur
marknaden har i sin mån bidragit, att offentliga redskapsprovningar införts.
Redan på 1870-talet började i samband med de allmänna lantbruksmötena anordnas
provningar med uppgift att giva ledning för prisbedömningen, och genom en
storartad gåva år 1896 av aktiebolaget Separator möjliggjordes inrättande av fasta
redskapsprovningsanstalter vid Ultuna och Alnarp, vilkas verksamhet alltsedan
fortgått och numera helt och hållet uppehälles med statsmedel.
Trädgårdsskötsel.
Arealen av Sveriges trädgårdar uppgives för år 1913 till 46 020
hektar, motsvarande ungefär 1-25 % av den odlade jorden.
Ända tills frampå 1880-talet bedrevs trädgårdsskötseln i Sverige
huvudsakligen endast vid herrgårdarna och i syfte att, bereda trädgårdsägaren
tillgång på trädgårdsprodukter. Det, som icke åtgick för det egna
hushållet, försåldes i städerna. Vid denna tid började man emellertid mera
allmänt komma till insikt om trädgårdsskötselns betydelse såsom
näringsgren. Man började specialisera sig på odlingen av en eller annan växt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
