- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
116

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 4. Offentliga oeh enskilda anstalter till lantbrukets främjande. Inl. av W. Flach - Lantbruksundervisning. Av L. Holmström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

iii. lanthushållning.

dikning vid mindre jordbruk, egnahemslånefonden (årl. 7 500 000 kr.) för
utlämnande av lån till bildande av egna hem (sid. I, 632 ff.), jordförmedlings
fonden å 3"i miljoner kr., avsedd till utlämnande av förlagslån till
hushållningssällskap, aktiebolag och föreningar, vilka ha till uppgift att befrämja förvärvandet
av egna hem, för inköp av jordområden, avsedda att styckas till
egnahemslägenheter, lånefonden för inköp av ädla avelsston (årl. 100 000 kr.), från vilken
hushållningssällskap, inom vilkas områden goda förutsättningar finnas för bedrivande
av ädel hästavel, kunna erhålla lån avsedda att utlämnas till hästuppfödare inom
området, fonden för torvindustriens befrämjande å 3’6 miljon kr. för anläggning
av torvströ- och bränntorvfabriker m. m. (sid. 345), samt fonden för
fiskerinäringens befrämjande (årl. 750 000 kr.) från vilken fiskare kunna erhålla lån
till inköp av fiskebåtar m. m. (se sid. 219).

Från Statens domäners fond var för år 1915 anvisat 216 200 kr. för
bestridande av kostnaderna för Domänstyrelsen — löner, expenser, resekostnader m. m.
— 7 603 400 kr. och 180 500 kr. för bestridande av kostnaden för resp. Statens
skogs- och jordbrukssdomäner samt 1 miljon kr. för inköp av skogbärande
eller till skogsvård lämplig mark.

Lantbruksundervisiiingen.

De läroanstalter, som avse undervisning i jordbruksnäringen, stå under
kontroll av Lantbrukssl.y reisert och äro väsentligen av fyra slag:
lantbruksskolor, lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksinstitut.

De första åtgärderna att, genom undervisning främja lantbruket vidtogos
under 1700-talet av enskilda män, som brunno av nitälskan för Sveriges
ekonomiska utveckling. Bland dem nämnes i främsta rummet patrioten Jonas
Alströmer (1685—1761), som år 1748 utvidgade sin redan år 1739 å
egendomen Höjentorp i Västergötland anlagda schäferiskola till en slags högre
lantbruks- och skogsskola, avsedd för unga män med universitetsbildning.
Denna läroanstalt fortgick med något understöd från Statens sida ett tiotal
år och torde ha varit ett av de första lantbruksläroverk i världen.

Ett nytt uppslag gavs år 1834, då Edvard Nonnen (1804—1862) upprättade
ett läroverk å Degeberg vid Vänern efter mönster från Möglint där han själv
varit lärjunge under Albr. Thaer. Detta institut fortgick såsom högre
läroverk med understöd av Staten och med god framgång till år 1853 och hade då
haft nära 200 elever, av vilka många sedermera blevo banbrytande på det
svenska jordbrukets område. Från Örebro läns hushållningssällskap utgick
planen till den första egentliga lägre lantbruksskolan med både teoretisk och
praktisk undervisning, väsentligen det senare. Skolan, förlagd till egendomen
Dyringe, fortgick under åren 1813—18, då den måste nedläggas på grund av
svårigheter av ekonomisk art. Emellertid, sedan de goda resultaten av
en-skifte i förening med stigande spannmålspriser hade börjat väcka
förhoppningar om möjligheten av utveckling på jordbrukets område, under
förutsättning att dess utövare ägde större kunskaper och praktisk färdighet,
så framkommo talrika förslag om lantbruksskolors inrättande, väsentligen för
utbildning av arbetsledare. Slutligen befanns Riksdagen villig att understödja
dylika skolors upprättande, och den första statsunderstödda skolan öppnades år
1840 å egendomen Orup i Skåne och följdes snart av flera andra i landets olika
delar. Denna skolas nitiske befrämjare samt föreståndare under några år var
titulärprofessorn Johan Rodibén (1781—1865), den förste svensk med
universitetsbildning, som ägnade sig åt undervisning i lanthushållning. I mitten av
1700-talet trodde man sig kunna befordra den högre jordbruksundervisningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free