Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 4. Offentliga oeh enskilda anstalter till lantbrukets främjande. Inl. av W. Flach - Utsädesfrågan. Av Hj. Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utsädesfrågan.
139
Utsädesfrågan.
Med utgången av 1870-talet inträdde ett nytt skede för det svenska jordbrukets
växtodling. Den omfattande export av spannmål, som under de sista årtiondena
utgjort lantmännens förnämsta inkomstkälla, började då efter hand avstanna
under trycket av en stigande tillgång i den europeiska marknaden av billigare
säd från transoceanska länder. Därav vållades närmast den bekanta
omläggningen av produktionen till boskapsskötselns och mejeridriftens område, men i
andra hand också en strävan att, med tillgodogörande av det nordliga klimatets
vid denna tidpunkt flitigt avhandlade företräde för frambringandet av goda
utsädesvaror, söka upparbeta en ny export av spannmål och frö som utsäden för
sydligare länder. I tal och skrift, på särskilda frökongresser och utställningar
dryftades denna fråga med stor iver, lokala fröodlings- och utsädesföreningar
bildades, och man gjorde försök med provsändningar till Europas flesta länder.
SvalöD.
Dessa gåvo emellertid ett helt annat resultat än man påräknat, och det blev
därmed tydligt, att vi först måste skaffa oss ett bättre material i mera givande
sorter, innan vi kunde ha utsikt att upptaga en tävlan på kontinentens
utsädes-marknad. För lösningen av denna uppgift var det nu, som Svalövsföreningen
kom till stånd, vilken därefter i högre grad än någon annan institution i vårt
land fört hela utsädesfrågan fram till en ståndpunkt, som väl ingen från början
väntat sig.
Efter hand inträdde emellertid nya förhållanden, som ännu en gång påkallade
en samling kring utsädesfrågan och ledde till bildandet av nya fröodlingsföreningar
med en mera begränsad uppgift. Med en tilltagande import av rödklöverfrö i
världsmarknadens vanliga, starkt växlande kvaliteter, vilka blott sällan lämpade sig
för klimatet i större delen av vårt land, hade efter hand en allmän osäkerhet
inträtt i vår handel med detta fröslag och därmed även i hela den viktiga
vallodlingen. Då denna situation med den felslagna klöverfröskörden 1902 antog en
särskilt hotande karaktär, väcktes därmed till liv en rörelse i lantmannakretsar,
som snart ledde till kraftiga åtgärder för bevarande av det värdefulla material, vi äga
i vår inhemska senklöver, och för betryggande av en ökad fröproduktion därav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
