Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 4. Offentliga oeh enskilda anstalter till lantbrukets främjande. Inl. av W. Flach - Utsädesfrågan. Av Hj. Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
iii. lanthushållning.
Efter utredning av Lantbruksstyrelsen har sålunda sedan 1907 utgått ett
statsanslag av 15 000 kr. (för närvarande 20 000 kr.) att tilldelas de
hushållningssällskap, som vidtagit åtgärder i denna väg, särskilt genom organisation
av fröodlingsföreningar, vilka direkt kunde taga saken om hand. Med anledning
härav hava redan tillkommit omkring 15 dylika föreningar i alla landsändar,
vilka nu på olika sätt söka befordra produktion och spridning av äkta och goda
frövaror, i främsta rummet av vallväxter men även av rotfrukter. Genom en
förordning av 1909 om färgning av allt importerat klöverfrö har man jämväl ernått
ett säkert medel mot spridning av ömtåligare frövaror i sådana landsdelar, där
de ej passa.
Svalövsarbetet genom Utsädesföreningen oeh Utsädesbolaget. Denna
verksamhets tillkomst i samband med utsädesfrågan har redan ovan angivits.
Liksom så många andra allmännyttiga företag i landet leder den sitt upphov från
privat initiativ, från de praktiska lantmännens egna leder och från behovet för
ett allt produktionskraftigare jordbruk av bättre odlingsmaterial, än det man
dittills haft i gamla lantraser eller i osäkra främmande sorter. År 1886 grundades
för detta ändamål en lokalförening med säte i Svalöv i Skåne, men denna
utvidgades redan följande år till allmän svensk för att till sist — efter
sammanslagning 1894 med en senare bildad separat förening för mellersta landsdelarna —
såsom Sveriges utsädesförening representera det gemensamma arbetet på detta
område. Anslutning oeh understöd (c:a 15 000 kr. pr år i medeltal) från samtliga
hushållningssällskap ernåddes redan de första åren, likaledes statsunderstöd av
15 000 kr. från 1890, ökat från 1905 till 40 000 kr., och, sedan
hushållningssällskapen dragit sig tillbaka, med 1913 till 50 000 kr., från 1914 till 81 000 kr.,
samtidigt med att K. Maj:t förbehöll sig rätten att tillsätta majoriteten i
styrelsen. Medlemsantalet är över 1 200, varav 350 ständiga och återstoden
årliga med avgift av 5 kr. Staten för 1916 uppgår till 150 000 kr., bland
vars inkomstposter märkas 60 000 kr. i ersättning för utlämnade färdiga
förädlingsprodukter. De ständiga medlemmarnas avgifter (à 100 kr.) hava med ett
samlat belopp av 35 000 kr. ingått i byggnadsfonden, dit även influtit gåvor av
sammanlagt över 265 000 kr., ett talande bevis på allmänhetens intresse för
denna verksamhet. Också har föreningen nu på Svalöv en storartad och för
ändamålet särskilt utrustad anstalt med tillhörande jord.
Till denna är också verksamheten i huvudsak förlagd, ehuru för tillgodogörande
av de vunna resultaten för olika landsdelar upprättats fyra filialer, en för
mellersta Sverige vid Ultuna sedan 1897, en för Norrland i Luleå sedan 1906 och
en för vardera öster- oeh Västergötland i resp. Linköping och Lidköping från
1915. Verksamheten ledes av en föreståndare (sedan 1890 prof. N. Hjalmar
Nilsson) och 15 fast anställda tjänstemän, varav 7 specialister på Svalöv och en
föreståndare för vardera filialen.
Sin uppgift att höja det svenska jordbrukets växtodling har föreningen
fullföljt först och främst genom uppdragande av nya, rikt givande och för landets
växlande förhållanden särskilt avpassade sorter av de olika sädesslagen. Från
början bearbetades vete, korn, havre, ärter och vicker, till vilka efter hand
kommit råg, potatis, klöver, vallgräs och rotfrukter. De ernådda nyheterna hava
efter grundlig prövning så småningom vunnit mycket stor utbredning inom
landet, hava i vissa landsdelar så gott som fullständigt undanträngt alla äldre
sorter och vinna alltmera insteg även längre norrut. Också erkännes nu allmänt,
att de i väsentlig mån bidragit till den avsevärda ökning i värde, som landets
skörd på senare tid haft att uppvisa. Även i utlandet hava de ådragit sig stor
uppmärksamhet och användning och gjort Svalöv känt över hela den civiliserade
världen, vilket bl. a. framgår av de många långväga besök, som anstalten varje
år får mottaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
