- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
149

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 5. Jordbrukslagstiftning. Av C. Th. af Ekenstam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arrendelagstiftning.

149

Arrendeavgift skall, om ej annat bestämts, erläggas sist tre månader före
varje arrendeårs utgång. Utgöres den av naturalster, kan arrendatorn ej
till-förbindas leverera dessa utom den arrenderade fastigheten eller den huvudgård,
vartill denna hör. Skola för fastigheten utgöras dagsverken och är i kontraktet
ej bestämt, i vilken ordning de skola utföras, skall hela antalet dagsverken jämnt
fördelas på årets veckor, så vitt sådant ske kan. För varje arrendeår skall
jordägaren i god tid förut lämna arrendatorn uppgift å de dagar, då han har
att utgöra dagsverken. Skyldighet att utgöra s. k. överdagsverken kan ej med
laga verkan bestämmas i kontraktet. Här är sålunda för första gången i svensk
rätt en systematisering och ett lagfästande av torpförhållandena.

Den arrenderade fastigheten tillträdes den 14 mars, den hävdvunna fardagen.
Hälften i fastighetens hus äger dock arrendatorn få åt sig upplåten fjorton
dagar förut. Fastighetens tillstånd utrönes genom tillträdessynen, företagen på
sätt nedan om avträdessyn förmäles. Arrendatorn har dispositionsrätt över
fastighetens åker, äng, skogsmark, byggnader och annat, som därå kan finnas och ej
är i kontraktet undantaget. Dock äger han icke, i annan mån än kontraktet
bestämmer, nyttja fastighetens skog eller taga torv från fastigheten tillhörig
torvmosse. leke heller får han avhända fastigheten annat, som icke är att hänföra
till dess årliga avkastning, såsom grus, sten och dylikt. De produkter, som
fastigheten frambringar, äger arrendatorn, med undantag för skogsalstren, tillgodogöra
sig, dock att från fastigheten ej må föras gödsel eller stråfoder. Härifrån
undantages endast det stråfoder, som finnes kvar vid arrendatorns avflyttning och som
jordägaren vägrar lösa.

Utan jordägarens medgivande må arrendatorn icke åt annan till brukande upplåta
fastigheten eller någon del därav. Är arrendeavtalet slutet för tid överstigande tjugu
år, kan emellertid arrendatorn, om jordägaren vägrar att mot skälig lösen återtaga
fastigheten, skaffa sig rätt att i sitt ställe sätta annan, med vilken jordägaren
skäligen kan nöjas. Dödsfall bryter icke kontrakt, men en avliden arrendators
stärb-husdelägare hava rätt att, om avtalet är slutet för viss tid överstigande tjugu år,
sist inom sex månader efter dödsfallet hembjuda jordägaren att återtaga fastigheten.
Vägrar han, må stärbhusdelägarna sätta godtaglig person i den avlidnes ställe.

Det åligger arrendatorn att väl hävda jorden samt vårda och underhålla husen
och fastighetens övriga tillhörigheter, så att intet under arrendetiden försämras.
Huru arrendatorn i detta avseende förhållit sig, utrönes genom syn, den s. k.
avträdessynen, som skall hållas icke tidigare än sex månader före avträdesdagen
eller senare än sex månader därefter. Såsom synemän må användas två ojävige
män av nämnden eller ägodelningsrättsledamöter eller skiftesgodemän, alla dessa
utsedda inom det tingslag, där fastigheten är belägen. Vid synen förekommande
brister antecknas och värderas, summan av dessa kallas husröta. Är vid avträdet
husrötan större än vid tillträdet, uppstår husrötebrist, som arrendatorn skall
ersätta. Är den åter mindre, äger arrendatorn rätt till gottgörelse för överskottet.
Ersättning för andra förbättringar utgår icke till arrendatorn utom i visst fall
för nybyggnad, då jordägaren godkänt byggnadsplanen eller den annars prövats
lämplig. Dessutom må arrendator, som täckdikat enligt godkänd plan, erhålla
ersättning för kostnaden för tegelrören. Har arrendatorn i övrigt uppfört
byggnad, som ej ålegat honom, eller planterat träd och buskar eller eljest å
egendomen nedlagt kostnad, hembjude han det till jordägaren till inlösen, då han
frånträder arrendet. Kommer inlösen ej till stånd, må arrendatorn bortföra,
vad han påkostat. Dock får sådant, som tillkommit genom materialier från
gården, ej borttagas utan lösen för dessa materialier. Jord och byggnad skola ock
efter borttagandet återställas i det skick de befunno sig vid arrendets tillträde.

Har jordägaren lämnat arrendatorn kreatur eller redskap till fastighetens bruk
och är visst värde satt å vad sålunda lämnats, vare arrendatorn pliktig att under
arrendetiden städse å fastigheten hålla sådana lösören motsvarande för vartdera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free