Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 5. Jordbrukslagstiftning. Av C. Th. af Ekenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
norrlandslagarna.
151
vissa delar av Dalarne och angå endast sådan fastighet på landet, sora
tillhör bolag eller förening för ekonomisk verksamhet eller enskild person,
vilken uppenbarligen besitter fastigheten, huvudsakligen för att tillgodogöra
sig skogsavkastningen och icke är mantalsskriven å fastigheten eller å
fastighet, som är i sambruk med densamma.
A. Uppsiktslagen. Uppsikt skall hållas över. att jordbruket å fastigheten
icke nedlägges eller ägor och byggnader eljest så vanvårdas, att jordbrukets
vidmakthållande därigenom äventyras. Uppsikten utövas av en kommission,
tillsatt av Konungen för tre år, och bestående av ordförande och två ledamöter.
Då anledning finnes antaga, att fastighet vanhävdas, förordnar kommissionen
en synenämnd av tre personer att å stället undersöka förhållandena och däröver
till kommissionen avgiva redogörelse jämte förslag till de åtgärder, som för
vanhävdens avhjälpande må finnas nödiga. Finner kommissionen, att vanhävd
föreligger, skall kommissionen söka att med ägaren skriftligen överenskomma om
de åtgärder, som böra vidtagas för vanhävdens avhjälpande. Högst fyra år få
bestämmas för dessa åtgärders vidtagande. Kan godvillig överenskommelse ej
träffas med jordägaren, anhängiggöres mot honom rättegång, och föreskriver
domstolen, vilka åtgärder inom högst fyra år böra vidtagas.
Eftersätter jordägaren, vad honom sålunda på grund av frivilligt åtagande eller
dom ålegat, skall han böta efter en bötesskala, vida högre än den vanliga, men
få dessa böter ej förvandlas till frihetsstraff. Slutligen är att anmärka, att det
är jordägaren, som skall svara för befintlig vanhävds avhjälpande, även om
fastigheten är utarrenderad, samt att en jordägare, som frivilligt eller genom dom
ålagts avhjälpa vanhävd, icke kan frånkomma åliggandet genom att sälja
fastigheten, därest icke med jordbrukskommissionens begivande den nye jordägaren
övertagit ansvarigheten.
B. Arrendelagen. I jämförelse med den allmänna arrendelagen gälla
följande särskilda bestämmelser: Avtalet skall uppsättas skriftligen, och alla
till-lägg till eller ändringar i ett kontrakt skola också avfattas skriftligen, vid
äventyr att de eljest äro utan verkan. Befinnes emellertid arrendator bruka jord
utan skriftligt kontrakt, har arrendatorn rätt erhålla sådant. Vägrar jordägaren
eller vill han ej bekräfta de arrendevillkor, som ansetts gällande, äger domstol
efter arrendatorns yrkande stadfästa arrenderätten, sådan densamma kan utredas
vara avtalad och i mån avtalet överensstämmer med lagen. Sådant
domstolsbeslut har samma verkan som skriftligt kontrakt och kan, sedan det vunnit laga
kraft, intecknas.
Tiden för arrendet är arrendatorns livstid eller minst femton år, därest ej
kontrahenterna avse förlängning av arrende, som redan räckt i femton år. Är
ingen tidsbestämning utsatt i kontraktet, anses det slutet för femton år, och
må arrendatorn förbehålla sig uppsägningsrätt före arrendetidens utgång. Har
arrendetiden utgått, men brukaren fortfarande kvarsitter vid fastigheten, anses
avtalet, om ägaren icke inom sex månader anmanat arrendatorn att avflytta, vara
förlängt på femton år.
Angående legan är det bestämt, att den kan utgå i pengar, naturalster eller
arbete. Då arbetet utgöres av jordbruksarbete, må det ej till tiden så utkrävas,
att arrendatorn hindras att ordentligen sköta sitt jordbruk. Utöver fastställt
antal dagsverken eller annat arbete, må ej i avtalet intagas förbehåll att på
tillsägelse betjäna jordägaren med någon tjänstbarhet. Inträffar allmän svårare
missväxt, skall arrendator, som har att utgöra legan i penningar eller naturalster,
åtnjuta skälig nedsättning i sina skyldigheter.
Arrendatorn har i allmänhet, även utan därom gjort förbehåll, rätt att under vissa
villkor antingen återlämna fastigheten till ägaren eller sätta man i sitt ställe.
På samma sätt hava en avliden arrendators stärbhusdelägare rätt att antingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
