Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Skogsbruk - 2. Skogsindustrien. Av E. Arosenius - Flottning. Av [Th. Örtenblad] Th. W. Hermelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
IV. SKOGSBRUK.
18 öre om våglängden uppgår till 15 nymil
21 > > > > > 10 >
27 >> > > > 5 >
60 >> > > >1>
Angående kvantiteten av det flottade virket saknas enhetliga
uppgifter. I regel redovisas flottgodset i till kubikmassan olika stycketal,
antingen sågtimmer eller annat virke reducerat till en för skilda flottleder
växlande flottningsenhet. Denna enhet motsvarar för flertalet flottleder
ej en bestämd kubikmassa, men under senare åren har man börjat övergå
till att bestämma flottningskostnaderna per kubikenhet av flottgodset.
Härigenom kan efter hand erhållas bland annat en nöjaktig statistik
angående flottgodsets mängd. Enligt en av svenska trävaruexportföreningen
uppgjord statistik rörande flottningen år 1913 skulle emellertid därunder
hava framflottats omkring 85 miljoner stycketal flottgods, varav minst 85
procent skulle belöpa på flottleder i Norrland och Dalarne. — Flottgodsets
dimensioner hava under senare årtiondena varit i nedgående, beroende i
främsta rummet på den ökade flottningen av pappersmasseved och pitprops
samt även kolved.
Under längre tid flottat virke undergår i regeln viss förändring, vilken
dock i allmänhet anses vara mera till gagn än skada. Det flottade virket
erhåller nämligen en jämnare färg: det anses hava mindre benägenhet att
slå sig än sådant virke, som försågas omedelbart efter trädfällningen,
varjämte det är lättare att arbeta.
Jfr även I, 19, Vattensystem.
Försågning och export.
Då det flottade timret hunnit till sågverket, får det först passera
gallringsbommarna, där det sorteras efter grovlek (i planktimmer,
battenstim-mer o. s. v.). Medelst ett vindspel släpas sedan stockarna uppför en för
ändamålet byggd sluttande bro och in i verket. Nu fastgöres stockens ena ända på
ett underlag med hjul (stockvagnen), medan den andra ändan vilar på en vals
nära sågbladen. Dessa äro spända i en stark ram, som löper upp och ned i
falsarna av ett par ståndare. Ramens rörelse åstadkommes genom en i undre
kanten fäst stång, som med sin andra ända står i förening med en vev, vilken
kringvrides av hjulverket. Genom utväxling från detta frammatas
samtidigt stockvagnen under pågående sågning. Antalet sågblad i en ram rättas
efter stockarnas grovlek och tjockleken av den vara, som skall sågas, så att
stocken sönderskäres, under det den en gång går genom ramen, där icke,
såsom för grövre virke ofta är fallet, s. k. fyrskärning begagnas; i sådant fall
skäras stockarna först på två yttersidor, innan den egentliga försågningen äger
rum i nästa ram. Sågningen sker i ramsågar, vilka i sin enklaste form
äro av nyss beskrivna slag; vid stora moderna sågverk finnas ofta särskilda
maskinella anordningar för att göra arbetet snabbare.
Sågbladen omsättas för varje gång en ny timmerdimension skall försågas.
Därvid hava de större sågverken en fördel, då de lättare kunna såga flera
sortiment på en gång och icke behöva omställa ramarna så ofta. De äldre
sågbladen voro tämligen tjocka samt hade en betydlig lyfthöjd, varför de
arbetade långsamt och förslösade mycket virke (omkring 10 %). Men i
följd av de stegrade virkesprisen och under konkurrensens inverkan har man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
