Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Skogsbruk - 2. Skogsindustrien. Av E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
IV. SKOGSBRUK.
Tab. 39. Utförseln av oarbetade, bilade eller sågade trävaror till oliha
länder, år 1913.2 Kubikmeter.
Länder Plankor, battens och bräder, i ohyvlade Hyvlade bräder1 Bjälkar och sparrar [-Kundvirke Gruv-stolpar-] {+Kund- virke Gruv- stolpar+} Andra slag Summa
Norge........... 121148 46-544 2146 124 410 9179 78182 381609
Danmark (med Island) . . . 404 732 87 548 181 558 5 721 1516 107 595 788 670
Storbritannien och Irland. . 1 117 684 392 133 21 893 19 796 532 527 521 367 2605 400
Nederländerna....... 247 668 27 371 27 240 17 286 7 39 054 358 626
Tyska riket........ 584 338 7 219 110 946 49 712 26 191 729 455
Frankrike......... 908 074 341 21 446 754 — 17 992 948 607
Övriga europeiska länder . . 394 675 6 951 19 926 1627 3 29 206 452 38S
Egypten.......... 35 238 4 679 53 075 439 — 141 93 572
Brittiska Sydafrika .... 111420 54131 — 30 — 1754 167 335
Australien......... 19 901 78 598 — — _ 274 98 773
Övriga länder....... 199 114 43 746 9110 72 990 357 253 389
Summa 4143 992 749 261 447 340 170184 544 934 822 113 6877 824
1 Inräknat lådämnen. — 2 Under åren 1914 och 1915 har på grund av världskriget även
trävaruhandeln fått vidkännas åtskilliga rnbbningar, och exportkvantiteten har minskats
i fråga om de flesta slag av trävaror. För sågade varor uppgår minskningen till inemot en
femtedel av kvantiteten år 1913.
eller transporten hava de blivit stötta eller skavda i ändarna — man
brukar tillhugga stockarna omkr. 30 cm längre (»stötfoten»), än de för
likviden skola noteras. Dessutom är det, i händelse några fel t. ex. röta
eller vankant skulle förekomma nära ändan av en bräda, fördelaktigare
att avsåga denna, så att man får en kortare bräda av felfri kvalitet och
därjämte en bräda (eller brädstump) av sämre. De sågade varorna
märkas därför med ett tvärstreck, där de skola avskäras.. Sedan de sålunda
blivit justerade, avskäras de medelst en hapsåg. Denna kapning kan även
ske och sker ej sällan för hand, men vid de större sågverken använder
man med elektricitet drivna kapverk och dessutom elektriska rullbanor,
på vilka virket från staplarna automatiskt vandrar fram till kapsågarna.
Med åtskilliga sågverk äro förenade hyvlerier. Jämförelsevis mera
sällan bedrives i vårt land hyvlerirörelsen såsom en självständig
industrigren.
För att bättre tillgodogöra avfallet hava många sågverksbolag anlagt
dels träkolsverk, dels trämassefabriker, om vilka senare se under
avdelningen Trämasseindustri, sid. 364.
Såsom av Tab. 37—39 framgår, äro de förnämsta
exportartiklarna bland trävarorna de sågade slagen: planhor, hattens, scantlings och
bräder. Storbritannien är den viktigaste avnämaren och därnäst Frankrike;
för övrigt kunna bland importländerna nämnas Tyskland, Nederländerna,
Belgien, Danmark, Norge och Sydafrika. För artikeln hyvlade bräder äro,
jämte Storbritannien, Danmark, Norge, Nederländerna, Sydafrika och
Australien de viktigaste avsättningsorterna. I flera av den europeiska
kontinentens länder försvåras införseln av hyvlade bräder genom höga tullar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
