Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 1. Gruvbrytning. Av Walfrid Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 2
VI. BERGSHANTERING.
Av denna tabell framgår, hurusom malmproduktionens tyngdpunkt, som under
det förra seklet var förlagd till mellersta Sveriges bergslager så småningom
överflyttats till Lappland, som numera, oaktat den väsentligt ökade
malmbrytningen i mellersta Sverige, lämnar i det närmaste två tredjedelar av Sveriges
järnmalmsproduktion. Av de mellansvenska länen intager Kopparbergs län allt
fortfarande den dominerande ställningen.
Malmprocenten eller förhållandet emellan den lösbrutna bergmassan
och den (lärur erhållna skrädda malmen är olika vid olika gruvor och
gruvområden och varierar emellan omkring 30 och omkring 75. En bild
av olikheten härutinnan emellan olika delar av Sverige lämnar
nedanstående tablå, som angiver medelmalmprocenten inom de
malmproduce-rande länen under åren 1909—14.
Län
Medelmalmprocent
1909—14
Stockholms........32’0
Uppsala.........55’6
Södermanlands......67’1
Östergötlands.......435
Värmlands........54’9
Örebro..........531
Västmanlands.......62’8
Kopparbergs.......66’4
Gävleborgs........34’ 6
Norrbottens........73’1
Härav framgår, att Norrbottens län har att uppvisa den största malmprocenten.
En följd härav är, att medelmalmprocenten för hela riket stigit i samma mån,
som brytningen ökats i de lappländska malmfälten. Nedanstående tablå, som
angiver malmprocenten i medeltal för hela riket under tidsperioden 1893—1914,
giver vid jämförelse med Tab. 45 (länens relativa andelar i järnmalmsproduktionen)
en bild härav.
Är Jledelmalmprocent
1893-97 ......... 57-9
1898—02 ......... 57-4
1903-07 ......... 64-4
1908-12 ......... 682
191 3...........68-0
191 4...........65’5
Antalet med malmfångst bearbetade gruvor utgjorde år 1914 313, av
vilka 41 äro belägna i Norrbottens län.
Rörande den brutna järnmalmens beskaffenhet med hänsyn till
järn-och fosforhalt lämnas sedan år 1909 detaljerade uppgifter i den officiella
statistiken. Av dessa uppgifter framgår, att under åren 1909—14
över 73 % av ali den prima järnmalm, som producerats i landet, haft en
järnhalt av 60—70 %, medan endast 2-8 % hållit mindre än 50 % järn.
Och över 79 % höllo 0-1 % fosfor och däröver, medan c:a 8 % hade en
fosforhalt understigande 0-01 % — c:a 3 % höllo mindre än 0-005 %
fosfor.
Av stor betydelse för den svenska bergshanteringen är numera
anrikningen av sådana järnmalmer, vilka på grund av låg järnhalt eller
föroreningar ej äro lämpliga för direkt nedsmältning. Genom nedkrossning
och antingen magnetisk separation eller separation på den s. k. våta vägen
på sättmaskiner och härdar framställes numera i ett fyrtiotal
anrikningsverk av ett rågods, som håller 30—50 % järn och stundom avsevärda
mängder fosfor och svavel, en produkt hållande 60—70 % järn och ringa
mängder fosfor och svavel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
