Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 2 VI. BERGSHANTERING.
Tab. 48. Sveriges produktion av järnmalm och tackjärn, ären 1866—1914.
Ärligen Sveriges produktion, ton Järnmalm Tackjärn
1866-70 ............ 553 759 267 854
1871—75 ............ 795 263 332 456
1876-80 ............ 726 712 357 224
1881—85 ............ 877 408 429 377
1886-90 ............ 932 470 446 578
1891—95 ............ 1 519 325 471147
1 1896—00 ............ 2 294 760 517 796
1901—05 ............ 3 564 046 528 255
1906-10 ............ 4 626 913 567 418
1911.............. 6153 778 634 392
1912.............. 6 700 565 699 816
1913.............. 7 479 393 730 257
1914.............. 6 588 300 639 718
framtida järnhantering, som enligt deras förmenande småningom skulle
komma att lida av brist på malm. Om det vore så, att exporten omfattade
våra kvalitetsmalmer, om vi inom landet ägde nämnvärda tillgångar av
fossilt bränsle (stenkol) av lämplig beskaffenhet, och om vi vore en folkrik
nation med stor egen järnförbrukning, då kunde man förstå och gilla en
sådan uppfattning. Men sådant sakläget är, är det otvivelaktigt riktigt,
att vi tillgodogöra våra praktiskt taget outtömliga tillgångar av för vår
kvalitetstillverkning oduglig malm genom försäljning till utlandet. Yi
skaffa oss därigenom ett levande kapital i stället för det döda, som den obrutna
malmen representerar, och den järnhantering, som för oss är den naturliga
— kvalitetstillverkning med långt driven manufakturering — har givetvis
liksom andra industrier endast fördel av, att kapital tillföres landet. En
sådan på hög kvalitet särskilt inriktad järnhantering kompletteras numera
på ett lyckligt sätt av en tillverkning, som avser att för ordinära ändamål
ersätta till Sverige importerat järn; och därvid ha såväl koks som
fosforhaltiga malmer fått användning.
Under första hälften av nittonde seklet tillverkades i Sverige
huvudsakligen blott tackjärn och därav härdfärskat smidesjärn, vilket till största
delen såsom stångjärn exporterades till främmande länder för att där vidare
förädlas till stål och finare manufaktur. Under sagda århundrades senare
hälft gjorde däremot järnhanteringen i Sverige, liksom i andra länder,
mycket stora tekniska framsteg. Så infördes vid tackjärnstillverkningen en hel
del förbättringar, liksom även ifråga om beredningen av härdfärskat järn,
varjämte helt och hållet nya färskningsmetoder, såsom bessemer och martin,
kommo till användning och kraftigt bidrogo till hanteringens utveckling.
Den utländska mjuka basiska götmetallen har visserligen visat sig vara
en rätt svår medtävlare till det svenska härdfärskade järnet, men i stället
har tillverkningen och manufaktureringen av den utmärkta svenska
götmetallen gått ofantligt framåt.
Ett ännu kraftigare uppsving har dock vår järnhantering tagit under de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
