Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
Yl. BERGSHANTERING*
ningsdygn 6-68 ton mot resp. 6 241 och 20-73 ton under 1913.
Tillverkningen pr masugn och år har alltså mer än sexdubblats sedan 1861—65 och
tillverkningen pr blåsningsdygn samtidigt tredubblats. Koncentrationen
och tillverkningen i stort göra sig sålunda tydligt märkbara. Den största
medeldygnstillverkningen under år 1914 utgjorde 53 ton.
Användningen av koks enbart eller koks i blandning med träkol vid
tackjärnets framställning har under de senare åren tilltagit. Det på så
sätt tillverkade järnet är avsett att vid den inhemska förbrukningen
ersätta dels importerat järn av kokskvalitet, dels vällmetall (lancashirejärn),
i senare fallet för mindre laggranna ändamål.
De år 1912 i gång varande masugnarnas belägenhet framgår av
bifogade karta.
Av Sveriges tackjärnstillverkning år 1914 kommo
22’78 % på Örebro län, 25’81 % på Kopparbergs län,
16-78 » > Gävleborgs > 11’47 » > Västmanlands »
7’57 » » Värmlands > 4’57 » > Uppsala »
413 » • Norrbottens > 2’44 » > Östergötlands »
2’33 j » Stockholms » samt resterande 2’12% på
Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Alvsborgs och
Västernorrlands län.
Av det år 1914 tillverkade tackjärnet utgjorde
smidestackjärnet...........24’36 % (år 1892 . . . 66’13 %)
bessemertackjärnet..........17É83 > 30’53 »)
martintackjärnet...........53’43 ■ (
spegeljärnet (redovisas ej numera) ... • » ( » ... 019 >)
gjuttackjärnet för aducering............2’04 > ( » ... 1’10 »)
» > andra ändamål . . . 2’34 » ( > ... 2’05 >)
Cirka 75 % av tillverkningen förbrukades inom landet, till allra största
delen för framställning av välljärn och götmetall.
Det importerade tackjärnet användes huvudsakligen av gjuterierna.
Av det under 1914 exporterade tackjärnet gingo 110 526 ton (67 %)
till Storbritannien, 22 168 ton (13 %) till Tyskland, 9 555 ton (6 %)
till Frankrike.
Av det samma år importerade tackjärnet kommo 87 155 ton (81 %)
från Storbritannien och 15 526 ton (14 %) från Tyskland.
Tillverkningen av tackjärn i Sverige har under tidernas lopp genomgått
betydande förändringar.
I äldsta tider framställdes i Sverige, liksom i andra länder, alltid smidesjärn
direkt av malmen. Den första närmare kända metod, som härför användes, var
blästersiiiidet. Blästerugnen var omkring 2 meter hög och hade ett i nedre
delen rektangulärt, upptill vidgat och runt schakt.
Under 1400-talet byggdes ugnarna högre, schaktet sammandrogs upptill,
bergmalmer började användas i stället för myrmalmer och träkol i stället för ved.
Värmen i ugnen blev nu högre och reduktionen fullständigare, och man erhöll
ett mera kolbundet och lättsmält järn, som kunde tappas ut ur ugnen. Man
erhöll tackjärn, och de ugnar, som lämnade sådant järn, benämndes masugnar.
Av tackjärnet bereddes sedan genom omsmältningar smidbart järn.
Masugnarna, som användes i vårt land på 1400- och 1500-talen vid
övergången från blästersmide till tackjärnstillverkning, voro till byggnadssättet rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
