Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 2
VI. BERGSHANTERING.
Gjers’ system, dels apparater med liggande rör. De senare äro numera mycket
allmänna och en temperatur av konstant 400°, tillfälligtvis 500° C kan med dem
utan svårighet erhållas.
Tackjärnet, som tillverkas, är naturligtvis av olika beskaffenhet alltefter det
ändamål, vartill det skall användas.
Landets behov av gjuttackjärn importeras, såsom förut sagts, till större delen,
och endast en mindre del tillverkas inom landet.
I följd av malmernas fullständiga röstning och träkolens frihet från svavel är
det svenska tackjärnet mycket svavelrent.
Fosforhalten är också i allmänhet låg.
Svensk masugn (1850-talet).
Är 1865 började man vid Schisshyttan tillverka spegeljärn med 12 à 18 %
mangan. Som bränsle användes en blandning av koks och träkol och som
beskickning en magnetisk järnmalm, hållande knebelit.
Koldtgången pr ton tackjärn i de svenska masugnarna växlar betydligt alltefter
träkolens och malmernas beskaffenhet, liksom även efter arten av det järn man
vill framställa. Den är för närvarande 45 à 75 hl, men medelåtgången för
hela landet, om man frånräknar det med koks tillverkade järnet, var år 1913,
enligt Sveriges officiella statistik, 57*7 hl. Ären 1912, 1911, 1910, 1909 och
1908 var, enligt samma källa, åtgången 59’2, 61"2, 62’S, 63"4 och 63"e hl resp.;
och är den således stadd i sjunkande, tack vare vid masugnarnas konstruktion och
vid driften införda förändringar och förbättringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
