- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
269

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Bergshantering. Inl. av C. Sahlin - 2. Järntillverkning. Av J. A. Leffler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILLVERKNING AV JÄRNSVAMP.

269

De vid verket utförda försöken ha i avsevärd grad bidragit till att föra
frågan om reduktion av järnmalm på elektrisk väg framåt. De lia visat,
att den svenska järnhanteringen på den vägen har en hel del att vinna
och att hanteringen i den elektriska masugnen fått ett nytt, gott vapen
för sin kamp på världsmarknaden.

Den besparing av träkol, som kan påräknas vid elektrisk masugnsdrift,
utgör 55 à 65 °fo av åtgången i vanliga masugnar.

Tillverkning av järnsvamp.

Under rubriken »Stenkol» omnämndes redan, att man under de allra
senaste åren vid Höganäs tillverkat s. k. järnsvamp.

Försöksvis igångsattes denna tillverkning under den senare hälften av
år 1909, och de vunna resultaten såväl vid Höganäs som även vid
svampens användning i martinugn (först vid Lesjöfors i januari år 1910)
föranledde byggandet av en särskild reduktionsugn för metodens vidare
utarbetande. Man har sedan haft anledning fortgå på flen inslagna vägen.

A v Tillverkning av järnsvamp
Ton Värde i kr.
1911...... 3 772 226 320
1912..... 3 979 242 719
1913...... 6 073 384 420
1914...... 6 394 415 610

Tillverkningen av järnsvamp vid Höganäs enligt ingenjör E. Sieurins metod
grundar sig hittills huvudsakligen på användning av järnmalmsslig, erhållen
genom anrikning av Gällivare varpmalm, samt på användning av Höganäsbolagets
mindervärdiga, askrika stenkol. Nämnda slig håller 71 à 71"6 % järn, 0’008 à 0-oo9 %
fosfor oeh O’002 % svavel.

Reduktionsprocessen utföres på så sätt, att lager av slig och kolpulver (av
stenkol med 35 % aska) upphettas i slutna tegelkapslar, insatta i en med
generatorsgas (av stenkol med 50 % aska) eldad ringugn av samma typ, som användes
för tegelbränning.

Metoden synes för svenska förhållanden förutsätta en järnhalt i den använda
sligen (malmen) av minst 60 men det är till fördel ur såväl teknisk som
ekonomisk synpunkt ju högre järnhalten är.

Järnsvamp användes med fördel som ersättning för smidesjärnskrot i
martinugnar, varjämte även rätt omfattande försök gjorts att smälta den
i lancashirehärdar. Även har man vid tyska kemiska fabriker försökt
använda svampen för reduktionsändamål.

De kolkvantiteter, som disponeras av Höganäsbolaget för
järnsvamp-tillverkning, torde medgiva en årstillverkning av upp till 200 000 ton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free