Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Sveriges vattenfall. Av F. V. Hansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
VII. SVERIGES VATTENFALL.
Anläggningar] storlek i turbinhästkrafter aas antal Summa
turbin-hästkrafter i avrundade tal
50 000 eller större^ . . 25 000 -50 000 . . 1 80 000
3 115 000
10 000 -25 000 . . . . 6 110 000
5 000—10 000 . . . . 19 125 000
1000—5 000 ..... 134 280 000
mindre än 1 000 .... c:a 190 000 900 000
En approximativ uppskattning av vattenkraftens användning för olika
ändamål gives i följande tablå.
Antal turbinhästkrafter %
Järnindustri........ . . . . 250 000 28
Träindustri......... . . . . 270 000 3U
Textilindustri........ ... 45000 5
Elektrokemisk industri .... . . . . 95 000 11
Kraftdistribution1 och diverse . . . . 240 000 26
900 000 100
Det. värde, som Sveriges vattenkraft representerar, torde vara synnerligen
vanskligt att uppskatta. I »Sveriges nationalförmögenhet» har emellertid ett
försök därtill blivit gjort. Vid denna försöksberäkning har man utgått dels
från kända inköpspris vid vissa vattenfalls försäljning, dels från uppgifter om
avkastningen för en del kraftföretag, vilka kunna anses hava nått ett
ekonomiskt jämviktsläge, och därvid kommit till ett kapitalvärde för norra Sverige
av i medeltal 75 och för södra Sverige av i medeltal 90 kronor pr turbinhkr
för de vattenfall, som år 1908 voro utbyggda eller under utbyggnad. Vidare
har man medtagit motsvarande värde av de vattenfall, som kunna tänkas
bliva utbyggda inom de närmaste 50 åren, fördelade i olika grupper, och
reducerat detta värde till 1908 efter 6 % ränta för de enskilda och 4 V2 % för
Statens.
Resultatet av denna försöksberäkning utgör, att Sveriges »utbyggnadsvärdiga»
vattenkraft år 1908 kunde anses representera ett värde av sammanlagt 138"6
miljoner kronor, varav 21 % kommo på Statens och 79 % på enskildas
vattenkraft.
Denna siffra är anmärkningsvärt låg. Men först och främst synes den takt,,
vari vattenkraftens utnyttjande inom den ifrågavarande 50-årsperioden antagits
äga rum, vara angiven med en viss försiktighet, i det man utgått ifrån, att 3
miljoner hkr. skulle utbyggas under 5O-årsperioden i fråga, d. v. s. i medeltal
60 000 hkr pr år, eller ungefär samma effektbelopp, som under perioden 1912
—15 tillkommit i medeltal pr år. Den närmaste framtiden för Sveriges
vattenkraft ligger väl emellertid, såvitt nu kan överskådas, i dess användning för
elektrokemisk och elektrotermisk industri, och denna kräver högst betydande
kraftbelopp. Exempelvis förbrukas vid Svaelgfos och Rjukan i Norge ej mindre
än 290 000 hkr så gott som för en enda dylik industri, och de nybyggda
Ljungaverkens effekt, 18 000 hkr, tages i anspråk av en enda kalkkvävefabrik.
Till vad elektroteknikens utveckling under ett halvt århundrade framåt kan och
måste leda, är ej heller hänsyn tagen.
Den direkta värdesättningen betyder emellertid ej så mycket. Huvudvikten
vid uppskattningen av vattenkraftens värde måste läggas ej på de direkta av-
1 Kraftdistributionerua omfatta 1915 i allt c:a 420 000 hkr, men ha i tablån de stora
industriabonnenterna påförts sina resp. grupper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
