Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII.
TILLVERKNINGSINDUSTRI.
Under benämningen tillverkningsindustri sammanfattas här, i
överensstämmelse med den i svensk statistik tidigare följda praxis, alla de grenar
av industriell rörelse, vilka icke i det föregående särskilt behandlats. Dit
räknas sålunda icke mejerihantering, icke sågverksrörelse, icke heller
gruvdrift ocli metallframställning.
Som redan förut varit tillfälle att framhålla, var bergshanteringen den
industrigren, som tidigast nådde någon större utveckling i Sverige. När
man bortser från denna, måste man konstatera, att den egentliga
tillverkningsindustrien, bedriven i större former, i vårt land är av jämförelsevis ungt
datum.
Under medeltiden och långt fram i den nyare hade det industriella livet en
rent hantverksmässig prägel, och den redogörelse, som i det följande ägnas
hantverkets historia, giver därför på samma gång en föreställning om de allmänna
grunddragen av Sveriges industriella liv under århundraden. Först under
femtonhundratalet spåras i vårt land ansatser till en storindustri i mera
modern mening, och de ledande personerna å detta som å nästan alla andra
områden voro de båda konungarna Gustav Vasa och Karl IX. Gustav Vasa
(1523—60) är den store nyskaparen, i främsta rummet genom återställandet
av vårt lands oberoende och tryggandet av ett lagbundet samhällsskick, men
han var även själv sitt lands störste näringsidkare, både såsom jordbrukare,
fabrikant och affärsman. Redan vid denna tid nådde Sverige inom
skeppsbyggeri och vapentillverkning en ganska aktningsvärd ståndpunkt. Karl IX:s
(1599—1611) förtjänster om industrien voro utomordentliga. Inom hans
furstendöme anlades både vapen- och klädesfabriker m. m., och där bedrevs
bland annat en mycket betydande tillverkning av tjära — vid denna tid
och långt senare en av Sveriges huvudexportartiklar.
Sextonhundratalets industriella historia är ävenledes knuten främst till de
stora statsmännen, de båda konungarna Gustav Adolf och Karl NI samt
rikskansleren Oxenstierna. Här möter dock för första gången också en enskild
persons namn: Louis De Geer. Gustav Adolfs (1611—32) och Axel
Oxenstiernas förtjänster om Sveriges näringsliv äro kanske störst å handelns och
sjöfartens område, men även för industriens utveckling gjordes stora ansträng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
