Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
317
Tab. 72. Översikt av den svenska industrien, år 1913.
Personal
Tillverkningens värde [
Milj. kronor
Antal [-arbetsställen
Förvaltningspersonal
Arbetar-personal-]
{+arbets-
ställen
Förvalt-
ningsper-
sonal
Arbetar- personal+} i Deklarerat värde Från
dubbelräkningar möjligast fritt värde
Gruvdrift:
malmgruvor........................132 386 13 581 71"6 59-8
stenkolsgruvor......................8 70 2137 3*3 3’1
Metall- och maskinindustri............1295 9 281 97 0701 668 6 419.5
Jord- och stenindustri (utom
stenkolsgruvor) ............................984 2 026 42 052 91-6 89-6
Träindustri..........................1628 3 550 57 680 269.1 232-2
Pappersmasse- och papperstillverkning . 187 1059 23 5221 193’1 146’1
Grafisk och div. pappersindustri . ... 507 2249 13763 53’9 53’9
Livsmedelsindustri....................3 088 5148 35 868 585’7 435-6
Textil- och beklädnadsindustri..........493 3 244 43 755 239 6 176 9
Läder-, hår- o. gummivaruindustri . . . 310 1207 12 835 99 6 83’6
Kemisk-teknisk industri................285 1391 14 398 105’2 90’ö
Kraft-, belysnings- och vattenverk . . . | 349 1263 4 083 41-Q 38"2
Summa 9 266 30 874 360 744 ( 2422 2 1 828-9
1 Oavsett hemarbetare.
duktvärde, 2 422-2 milj. kr., 1828-9 milj. eller c:a 75 % skulle utgöras av
konsumtionsfärdiga varor eller för export avsedda halvfabriket. I det från
dubbelräkningar befriade värdet äro även tillverkningsskatter (å socker,
brännvin och maltdrycker) frånräknade.
Till att belysa den absoluta produktionsökningen inom viktigare
industrigrenar under perioden 1896—1913 tjänar den å sid. 318 intagna
grafiska framställningen, vilken avser icke endast den egentliga
tillverkningsindustrien utan även vissa sidor av bergshanteringen.
Industriens fördelning ortsvis framgår av Tab. 73 ävensom av kartan
å sid. 311.
Arbetarantalet uppgick år 1913 för hela riket i genomsnitt till 64 pr
1 000 inv. Växlingen mellan de olika provinserna är emellertid
betydande. Främst står Göteborgs och Bohus län med 94, lägst Jämtlands län
med 21. — I avseende på uppgifterna för de särskilda städerna må
erinras, att i åtskilliga fall en betydande industri bedrives i städernas
omedelbara närhet, såsom vid Göteborg, Sundsvall o. s. v.; denna industri är
naturligtvis här förd på landsbygden.
Över huvud kan Sverige från industriell synpunkt indelas i trenne
regioner. Den södra, sträckande sig ungefär upp till nordstranden av de
stora sjöarna, karakteriseras förnämligast av sitt lantbruk, vid vars sida
uppvuxit en betydande industri såväl inom lantbruket angränsande
branscher som även inom övriga. I mellersta Sverige utgör bergsbruket med
dithörande industri en huvudnäring vid sidan av jordbruket. I norra
Sverige slutligen är jordbruket till och med överflyglat av den stora
trävaruindustrien, längst i norr av gruvhanteringen.
För administrativa ärenden rörande industrien och övriga näringar,
jordbruket oavsett, finnes ett centralt ämbetsverk, Kommerskollegium,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
