Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 1. Metall- och maskinindustri. Av Alf. Larson och K. Åmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI. 324
den tidpunkt, då ångmaskinen började komma mera allmänt i bruk ocli
de i England uppfunna verktygsmaskinerna för järnets bearbetning här
introducerades, och efter denna tid hava flera svenskar, såsom John
Ericsson, Carlsund, Palmcrantz (kulsprutor), L. M. Ericsson (telefonapparater),
Per Persson (stickmaskiner), A. Lag erman (komplettmaskin för
tänd-sticksindustrien), J. G. V. Zander (sjukgymnastikapparater), Jonas
Wenström (elektriska apparater), de Laval, bröderna Ljungström, Wingquist
m. fi., uppfunnit maskiner av stort värde.
Härdarna för maskinindustrien äro de mekaniska verkstäderna och
gjuterierna. Dessa äro till stort antal spridda överallt i landet, i synnerhet i
kuststäderna och vid de punkter inuti landet, från vilka
kommunikationerna underlättas genom sjöar, kanaler och järnvägar. Vid val av plats för
en mekanisk verkstad har ock ofta hänsyn tagits till ett befintligt
vattenfall, den omgivande traktens bördighet och närheten till större fabriker,
såsom spinnerier, väverier, pappersbruk o. s. v. Ända till för ett trettiotal
år sedan anlades nya mekaniska verkstäder huvudsakligen för att
verkställa reparationsarbeten och leverera grövre gjutgods för lantbruks- och
fabriksbehov. För att kunna bereda arbetspersonalen jämn sysselsättning
måste dessa reparationsverkstäder inom kort ägna sig åt
specialtillverkningar, vilka dock i regeln ej kommo att utgöras av andra föremål än
sådana, som användes inom landet och företrädesvis i den närmaste
omnejden. På de sista årtiondena har emellertid häri en väsentlig förändring
inträtt, i det icke blott gamla mekaniska verkstäder ombildats utan även
Tab. 74. In- och utförsel av metallvaror, maskiner och instrument ni. m.,
åren 1871—1913.1 Värde i tusental kronor.
Värö r. Ärligen 1871—75 Ärligen 1876—80 Ärligen 1881—85 Ärligen 1886—90 Ärligen 1891—85 I o Ärligen [ Ärligen 1896—CO 1901—05 Ärligen 1906—10 År 1913
Järn- och stålvaror ■ Inf. 6 846 5 070 7 290 8 979 10 556 17148 17 750 19 110 26 658
Utf. 1458 1285 4 227 4111 4 735 7 893 11881 14 569 46 163
Andra metallarbeten - Inf. 2 680 2 779 4 961 5 097 7 287 8 720 11782 13 935 17 208
Utf. 79 105 109 138 244 1094 1416 3 459 8 538
Fartyg och båtar . • Inf. 340 96 348 754 1330 5 699 6 501 6 721 8139
Utf. — 55 25 762 937 613 543 345 941
Fordon......• Inf. 222 88 59 224 124 287 412 1537 5 082
[Utf. 17 68 238 ’. 27 41 18 69 254 1425
Maskiner, redskap och verktyg . . . Inf. 11555 7 679 8 903 10 612 11059 23 321 20 567 27 908 29 768
Utf. 1137 1386 2 483 2 738 4 076 9155 11507 26 835 59 970
Instrument . . . . • Inf. 571 395 1037 1148 1865 2 525 2 733 3 530 5182
Utf. 18 13 23 88 331 1758 2 823 3 727 622
Ur och urdelar . . • Inf. 1373 1780 2167 2 407 3116 3 376 3 023 2 435 3 097
Utf. 10 2 4 4 9 10 14 10 8
Q (Inf< bumma < utf Srsel 23 587 17 887 24 765 29 221 35 337 60 076 62 768 75176 95134
örsel 2 719 2 914 7 109 7 868; 10 373 20 541 28 253 49199 117 667
1 Fördelningen motsvarar ungefärligen den som är använd i den
sid. 325.
tabellariska översikten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
