Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 1. Metall- och maskinindustri. Av Alf. Larson och K. Åmark - 2. Jord- och stenindustri - Torvindustri. Av Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI. 344
Hälsö- och sjukvård, Del I, sid. 259. I tekniskt hänseende särdeles högt
utvecklad är även tillverkningen av vetenskapliga instrument (matematiska, optiska,
fysiska o. s. v.). Av Fr. J. Bergs i Stockholm instrument hava flera vunnit
berömmelse. Bland äldre, i Sverige tillverkade vetenskapliga instrument, må ock
nämnas A. G. Theorells meteorograf; den ansågs på sin tid som ett av
upp-finnarkonstens underverk och har vunnit användning i flera länder.
Sveriges enda urfabrik av betydelse är Halda fickursfabrik i Blekinge, som
utom ur även tillverkar taxametrar.
2. JORD- OCH STENINDUSTRI.
Denna betydande industrigrupp omfattar följande huvudklasser, med
sifferuppgifter för år 1913:
Antal
arbetsställen Förvaltningspersonal Arbetare [-Tillverkningsvärde,-] {+Tillverknings- värde,+} kronor1
Torvindustri......... .... 110 185 3 379 3161000
Stenbrott och stenhuggerier . . .... 349 517 14 352 22 828 000
Kalk- och kritbruk..... .... 80 140 2 588 5 576 000
Cementfabriker....... .... 7 67 1705 11408 000
Tegelbruk och lergodsfabriker . .... 269 516 9 813 17 654 000
Porslins- och kakelfabriker . . .... 36 152 3 217 7 611 000
Glasindnstri ........ .... 69 212 5 639 13 257 000
Annan jord- och stenindustri . .... 64 237 1359 6 677 000
Snmma 984 2026 42 052 88 172 000
1 Jfr sid. 320, not 1.
Kolgruvorna, vilka i den officiella industristatistiken hänföras under
denna huvudgrupp, äro icke här medtagna, enär de behandlats i det
föregående under avd. Bergshantering.
Torvin tlnstri.
I Sverige finnas, efter en mycket approximativ uppskattning, omkring
4 miljoner hektar bränntorvsmossar med ett medeldjup av 2 meter. Yarje
hektar medelgod mosse lämnar c:a 2 000 ton färdig lufttorkad torv, och
hela mossarealen skulle därför motsvara 8 miljarder ton bränntorv eller,
om torven anses äga blott hälften av stenkolets värmeeffekt, 4 miljarder
ton stenkol, d. v. s. tillräckligt med bränsle för många århundraden. Med
undantag för Ryssland har intet annat europeiskt land så mycket eller
så god bränntorv som Sverige.
Torvmossar förekomma i alla provinser, mest i Norrland, Dalarne,
Värmland, Västergötland, Småland och norra Skåne. Torv har använts som
bränsle i skogfattiga trakter av vårt land sedan århundraden. Intill år 1840
bearbetades mossarna uteslutande för hand till s. k. skärtorv eller sticktorv,
i vilken form den ännu användes till hushållsbränsle i skogfattiga trakter.
Sedan har tillverkats s. k. älttorv och s. k. maskinform torv eller presstorv.
Numera utgör denna senare större delen av hos oss tillverkad maskinbearbetad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
