- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Andra delen /
367

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 4. Pappers- och grafisk industri - Trämasseindustri. Av J. Vestergren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRÄMASSEINDUSTRI.

367

eeilulosafabrikerna anlades under åren 1870—71 vid Delary och Vermbohl av
greve Sten Lewenhaupt, som senare även anlade Borkhult och Krontorp
(numera Bäckhammar). Med Gustavsbergs natroncellulosafabrik, som byggdes 1877,
och Munksjö, med anläggningsår 1879, fortsattes byggandet av
sodacellulosafabriker i Sverige. Fastän sodacellulosatillverkningen snart nog förbättrade sin teknik,
inträdde en för sodacellulosatillverkarna ogynnsam förändring i och med det
den billigare sulfitcellulosan började komma i marknaden. Genom den tyske
ingenjören Dahls uppfinning att ersätta sodan med det billigare natriumsulfatet
minskades emellertid tillverkningskostnaderna för sodacellulosan, varförutom
metoden även gav större utbyte, fastare och mera lättblekt massa. Denna
tillverkningsmetod, »sulfat-metoden», är numera den i vårt land mest tillämpade
alkaliska kokmetoden. Av synnerlig betydelse för cellulosaindustrien har även
varit den å Munksjö år 1885 av A. Müntzing framställda kvalitet av
sodacellulosa, som är material för det berömda svenska kraftpapperet. —
Sulfatfabrikernas antal uppgick 1913 till 22 med ett tillverkningsvärde av c:a 18 milj.
kronor.

Foto. J. Vestergiiex, Tumba.

Lessebo sulfitfabrik.

Sulfitmetoden, vilken redan år 1866 föreslagits av amerikanen Tilghman,
erhöll praktisk betydelse först från 1874, då det lyckades svensken C. D. Ekman
att (vid Bergvik) framställa en fullgod cellulosa genom kokning av granved med
magnesiumsulfit. Oberoende av Ekman, som hållit sin uppfinning hemlig, erhöll
tysken Mitscherlich kort tid därefter goda praktiska resultat med kalciumbisulfit,
som sedermera bibehållit sig såsom det mest använda lösningsmedlet. Inom
Sverige har näst Ekman särskilt C. W. Flodqvist utövat inflytande på
sulfitcel-lulosatillverkningens teknik.

Landets andra sulfitfabrik blev Billerud, som bjrggdes 1883. Fem år senare
började tillverkningen vid Storvik. År 1913 uppgick sulfitfabrikernas antal till
C:a 65 med ett tillverkningsvärde av c:a 90 milj-, kronor.

Den mekaniska trämassan framställes till största delen av gran men även av asp,
som lämnar en särdeles vit och hartsfri produkt. För brunslip kan även något
tall användas. Yid sulfatmetoden ifrågakomma både gran och tall som
råmaterial, dock anses förstnämnda träslag i vissa avseenden vara fördelaktigare.
Sulfitcellulosa tillverkas nästan uteslutande av gran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:53:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/2/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free