Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 4. Pappers- och grafisk industri - Trämasseindustri. Av J. Vestergren - Pappersindustri. Av J. Vestergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄMASSEINDUSTRI.
371
År Tillverkning, ton Utförsel, ton
Sulfitmassa Sulfatmassa Slipmassa Kemisk trämassa (sulfit 0. sulfat) Slipmassa
1907 383 000 78 000 216 000 339 352 116 489
1908 . 442 000 95 000 214 000 381 344 109 075
1909 382 500 89 500 208 000 387 458 103 242
1910 543 000 124 000 274 000 510 308 141457
1911 593 000 134 000 240 000 585 510 150 263
1912 667 000 138 000 330 000 645 792 166 331
1913 . 700 000 152 500 c:a 340 000 656 914 191 223
Pappersindustri.
Pappersindustrien i Sverige går tillbaka till 1500-talet. Landets
äldsta pappersbruk är Klippan, sannolikt anlagt år 1573. Av landets
alltjämt betydande pappersfabriker äro därnäst de äldsta Lessebo, som
anlades på 1660-talet ocli erhöll sina privilegier som pappersbruk 1719,
Grycksbo, anlagt 1740 av J. Munktell, samt Gransholm, omkring 1790. Vid
dessa, liksom vid ett flertal mindre verk gjordes papperet för hand ända
till 1832, då den första pappersmaskinen uppsattes vid Klippan, varpå
Lessebo och Grycksbo följde exemplet 1836. Ovannämnda bruk tillverka
huvudsakligen finare tryck- och skrivpapper, Grycksbo även
kraftpapper och filtrerpapper, vilket senare alltifrån Berzelii tid haft högt
anseende. Sedel- och stämpelpapper tillverkas vid Riksbankens
pappersbruk Tumba, som anlades 1758.
Under 1860- och 1870-talen började tillverkningen av papp, särskilt
för byggnadsändamål, drivas i större skala bland annat vid Munksjö
(1862), Vargön (1869), Katrinefors (1871), Munkedal (1872) och
Fiskeby (1873).
Pappersindustriens utveckling under de senaste trettio åren har
tydligt tenderat till specialisering av tillverkningen, dels i tidningspapper,
såsom vid Holmen i Norrköping med landets bredaste pappersmaskin, vid
Lilla Edet samt vid det stora bruket Domnarvet (1900), dels i
omslagspapper bland annat vid Strömsnäs bruk (1896), Frövifors (1901) och
Örebro (1901). Därjämte hava ett flertal av de äldre bruken genom
ombyggnader och nyanläggningar utvecklats i endera eller båda av dessa
fabrikationsgrenar.
Materialet för finare skriv- och tryckpapper är förutom lump blekt sulfit- och
sulfatmassa samt mindre kvantiteter cellulosa av utländskt ursprung, asp-,
halm-och espartomassa. För papp användes slipmassa, vit eller brun, ofta med större
eller mindre tillsats av cellulosa, utom för taktäckningspapp, som tillverkas
uteslutande av lump. Det svenska omslagspapperet — frånsett det s. k.
havannapapperet av basad slipmassa — tillverkas huvudsakligen av sulfit- eller
sulfatcellulosa.
Då de svenska bruken i regel arbeta med egna halvfabrikat, cellulosa och
slipmassa, och sålunda utgå från ett i vårt land jämförelsevis billigt råmaterial,
veden, kunde man vänta, att deras ställning på världsmarknaden skulle vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
