Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 4. Pappers- och grafisk industri - Grafisk industri. Av Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄMASSEINDUSTRI.
377
rande användas 607 sättmaskinen därav 400 linotypma skiner från
Amerika eller England och 207 typografsättmaskiner från Tyskland. De
sistnämnda användas för bok- eller tidningssättning, de övriga endast för
tidningssättning.
Sveriges största boktryckeri är Kungl. Boktryckeriet i Stockholm, där
denna bok blivit tryckt. Det äges av Aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner,
som tillika är Sveriges största förlagsfirma, varför ock tryckeriet i främsta
rummet, förutom statstryck, tillverkar firmans egna förlagsartiklar.
Firman, som grundades 1823 och ombildades till aktiebolag 1878,
sysselsätter en personal av 700 personer och använder 30 tryckpressar, därav
två rotationspressar. Närmast i storlek kommer det år 1874 anlagda
Centraltryckeriet. Tillverkningsvärdet år 1914 utgjorde vid Kungl.
Boktryckeriet omkr. 2-6 miljoner kr. och vid Centraltryckeriet 2-2 miljoner kr.
Det sistnämnda tryckeriet sysselsätter 79 maskintryckpressar och 17
hand-tryckpressar. Arbetareantalet är 450.
Av tidningstryckerierna, vilkas storlek huvudsakligen bestämmes av
upplagans storlek, intaga Aftonbladets och Stockholms-Tidningens främsta
rummet.
Av stilgjuterier anlades det första i Sverige redan år 1739, men för
närvarande äro desamma av jämförelsevis ringa betydelse. Vanligen äro
de förenade med boktryckerier och omfatta för det mesta även tillverkning
av stereotyper och galvanos. År 1913 tillverkades stilar för 310 500 kronor
och tryckstämplar för 143 700 kronor.
Redan i början av de fotografiska reproduktionsmetodernas
framträdande insåg man i Sverige deras betydelse och anlade anstalter för deras
användning. Resultatet var till en början icke riktigt lyckligt, men
genom ihärdigt arbete har man nu kommit så långt, att här tillverkade
klichéer kunna anses vara mycket tillfredsställande.
Litografiska anstalter och ljustryckerier. För tillverkning av
planscher, särskilt för vetenskapliga behov, anlades tidigt litografiska
anstalter, och deras antal växte stadigt till slutet av 1880-talet, då
boktryckerierna kännbart började en tävlan. År 1913 funnos i Sverige 39 lito- och
kemigrafiska anstalter med 1 555 arbetare, en förvaltningspersonal av 208
personer, .413 pressar och ett tillverkningsvärde av 4 988 000 kronor. Störst
var Norrköpings litografiska aktiebolag, som huvudsakligen tillverkar
merkantilt tryck i stora upplagor, med ett tillverkningsvärde av omkr.
2 300 000 kr. Därnäst komma Generalstabens litografiska anstalt, som
huvudsakligen utför kartor, vetenskapliga planscher och fotografiska
reproduktioner, särskilt allt officiellt karttryck i Sverige, med ett
tillverkningsvärde av 600 000 kr., Göteborgs litografiska aktiebolag samt
Central-Iryckeriets i Stockholm litografiska avdelning för not-, värdepappers- och
affärstryck.
Ljustryckerierna äro i allmänhet förenade med de fbtokemigrafiska an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
