Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 5. Livsmedelsindustri (närings- och njutningsmedel). Inl. av Alf. Larson - Mjöl- och grynkvarnar. Av G. Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MJÖL- OCH GRYNKVARNAR. 379
Tab. 82. In- och utförseln av närings- och njutningsämnen, åren
1871—1913.
Införsel. Värde i tusental kronor Utförsel. Värde i tusental kronor [-Importöverskott,-] {+Import- över- skott,+} 1 000-tal kronor
Ärligen [-Lantbruks–] {+Lant- bruks-+} och.
fiskeri-varor Kolonialvaror Övriga varor i Summa [-Lantbruks–] {+Lant- bruks-+} och
fiskeri-varor Kolonialvaror Övriga varor i Summa
1871—75 . 36 876 37101 10 950 84927 43 759 72 492 44323 40 604
1876—80 . 55 593 44 076 8 939 108608 48 846 97 1143 50 086 58 522
1881-85 . 62 436 40 604 13110 116150 47 803 177 2 274 50 254 65 896
1886-90 . 46 036 50115 12 151 108 302 58 879 691 3 437 63 01)7 45 295
1891—95 . 50 304 47 688 12 071 110 063 74 480 1136 1203 76 819 33 244
1896—00 . 61224 40 952 17 073 119249 53 362 301 1375 55038 64 211
1901-05 . 84 462 39 260 20 702 144424 46 884 468 2 509 49 861 95 463
1906—10 . 79 880 44 759 21031 145 670 52 894 568 2 739 56 201 89 469
1911 . . . 69 450 59 479 24 301 153 230 78 322 938 1958 81 218 72 012
1912 . . . 91720 60 306 26 328 178 354 88 404 752 1603 90 759 87 595
1913 . . . 94 116 60 086 26 845 181047 84 483 686 1652 86821 94 226
1 Frukter och trädgårdsväxter m. m.; ävensom dryckesvaror.
Även med avdrag för kolonialvarorna, varav den mest betydande
importartikeln är kaffe — 1906—10 infördes därav för i medeltal 32 milj. kr.
pr år och. 1913 för 39-4 milj. kr. — förefinnes ett betydande
importöverskott, som visserligen minskas med exportöverskottet av levande djur,
men i ännu högre grad ökas genom ett mycket stort importöverskott av
kreatursföda — c:a 43 milj. kr. för år 1913, däri inbegripet havre för nära
7 milj. kr., majs för nära 6 milj. kr. samt kli för 6-3 milj. kr., för övrigt mest
oljekakor, — varför utsikterna för framtiden icke äro lovande.
Mjöl- och grynkvarnar.
I alla delar av landet finnas en mängd kvarnar, oftast rätt små, i
vilka den kringboende befolkningen låter förmala sin säd. Dessa kvarnar
drivas i allmänhet med tillhjälp av vattenfallen i våra talrika åar och
älvar. Endast vid kusterna och i några få landskap med stora slättbygder,
såsom i Skåne och Västergötland, förekomma, i saknad av vattenfall,
väderkvarnar. Genom förbättrad konstruktion av såväl vatten- som
vindmotorer hava kvarnarna vunnit i kraft och förmåga att göra sig
naturkraften till godo, men detta har ej hindrat ångan att småningom intränga
även inom kvarnindustrien och giva denna en delvis förändrad karaktär, i
det att ångkvarnar kunna anläggas var som helst, även på stora
handelsplatser, varest kvarnrörelsen alltid är förenad med mjölhandel. Under
de sista åren hava dessa kvarnar börjat övergå till hydro-elektrisk drift.
Mången lantman, som förr lät förmala säden för sitt hushåll vid närmaste
kvarn, finner nu ofta sin fördel i att sälja säden och köpa mjölet. Den
förnämsta orsaken härtill är, att handelskvarnarnas mjöl, särskilt vad
vetemjöl beträffar, i kvalitativt avseende är det hemmaida ofta över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
