Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 5. Livsmedelsindustri (närings- och njutningsmedel). Inl. av Alf. Larson - Vitbetsockertillverkningen. Av Å. G. Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VITBETSSOCKERTILL VERKNING.
383
Vitbetssockertillv erkning.
Reclan på 1830-talet gjordes i vårt land försök att tillverka
vitbets-socker, men de anlagda fabrikerna gingo snart under, emedan sockerutbytet
blev för ringa. Ehuru försöken sedan allt emellanåt förnyades, särskilt i
början av 1870-talet, kan dock denna industri först från början av
1880-talet sägas ha fått fast fot i landet.
År 1914 funnos i Sverige 24 fabriker för tillverkning av vitbetssocker,
av vilka 1 belägen på Gottland, 1 på Öland, 1 i vardera av landskapen
Blekinge, Öster- och Västergötland samt Halland och samtliga övriga i
Skåne. Av de sistnämnda voro 3 s. k. saftstationer (se nedan). De svenska
sockerfabrikerna stå i teknisk utrustning på höjden av tidens fordringar,
och de större av dem äga en avverkningsförmåga av ända till 1 000 ton
betor pr dygn, vilket motsvarar ungefär 140 ton socker. Under sådana
förhållanden har kampanjen, som enligt lag räknas från 1 september till 31
augusti, men vanligen börjar de första dagarna av oktober, blivit alltmera
förkortad, så att många fabriker nu hava slutat sin betavverkning vid
jultiden.
Vid alla fabriker användes diffusionsmetoden, enligt vilken betorna
skäras till snitsel, som i diffusörer utlakas med varmt vatten. Vid
saftstationerna inskränker man sig till betornas utlakning, varefter saften för
vidare bearbetning ledes till huvudfabriken i underjordiska rör.
Det för betodlingen nödiga fröet inköpes utifrån. Betskörden pr hektar
har under de sista 5 åren växlat mellan 268 och 314 dt och har i medeltal
varit 296 dt. För jämförelse må nämnas, att medelsiffran för Tyskland
är 308, för Frankrike 265 dt pr har. Avkastningen av råsocker pr hektar
Tab. 85. Vitbetssockertillverkningen i Sverige, åren 1876—1913.
Ärligen1 Antal fabriker Betareal Hektar 2 Avverkade betor Deciton Tillverkning, i deciton Utbytesprocent8
Råsocker Melass Råsocker Melass
1876—80 . . . 1 400 113 300 9 472 8-34
1881—85 . . . 2 1100 327 124 28 505 12 635 8-69 4-06
1886—90 . . . 4 4 000 1162 286 118 241 37 354 10-34 3-18
1891—95 . . . 13 14 000 4157 316 460 664 116 914 11-20 2-83
1896—00 . . . 19 25 960 7 170 540 897 305 190 318 12-54 2-69
1901—05 . . . 20 26 076 7 077 150 1 022 928 103 350 14-49 1-44
1906—10 . . . 23 32 669 9 406 965 1 421458 122 406 15-01 1-31
1910(1910/11). 24 35134 11051129 1 739 213 134 661 15-72 1-21
1911 (1911/12). 24 29 052 8 240 699 1273 782 112 449 15-44 1-36
1912 (1912/13). 24 27 092 8 365 081 13196 150 124 354 15-77 1-48
1913 (1913/14). 24 28840 8 852 758 13 710 580 177 309 15-48 2-06
1 Åren avse här skördeåren a v yitbetor, alltså de tillverkningsår, som begynna nnder
angivna år och ntlöpa under det närmast följande. — 2 Femårsmedeltalen för åren 1876—95
beträffande hektartalen äro lösa uppskattningar, under antagande av ungefär 300 dt skörd pr
hektar. — s Talen för femårsperioderna äro media av de särskilda årens procenter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
