Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 5. Livsmedelsindustri (närings- och njutningsmedel). Inl. av Alf. Larson - Vitbetsockertillverkningen. Av Å. G. Ekstrand - Sockerraffinaderier. Av Å. G. Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCKERRAFFINADBRIER.
387
användes antingen till brännvinsbränning eller, vilket nu är det vanligaste,
till kreatursfoder, antingen enbart eller i blandning med agnar, torvmull,
foderkakor, betmassa.
Betmassan är den efter diffusionen återstående så gott som fullständigt
ut-sockrade betsnitseln, vilken utgör 40 à 50 % av betornas vikt och är ett mycket
värderat kreatursfoder, vilket vanligen till billigt pris säljes till
betleve-rantörerna.
Enligt en tämligen ny sockerutvinningsmetod, den s. k. Steffenska
förväll-ningsmetoden, låter man några procent av betans socker kvarstanna i
bet-massan, som i torkat tillstånd kallas sockersnitsel och har ett betydligt högre
fodervärde. En jämförelse mellan de tre nämnda fodermedlens värde visar
att till en foderenhet räknas 12-5 kg. färsk, 1-5 kg. torkad betmassa, 1-5 kg.
melass samt 1-2 kg. torkad sockersnitsel.
Sockerraffinaderier.
Av dessa stå några i omedelbart samband med en eller flera
råsocker-fabriker, och alla förarbeta i regeln blott inhemskt råsocker; dessutom har
på senare åren teknikens utveckling medfört, att man kan rena betsaften
direkt, så att den vid inkokning lämnar ett med raffinad jämförligt socker,
som kallas melis. Dock tillverkas dylikt socker blott vid en fabrik,
Hass-larp,1 som därför räknas både som råsockerfabrik och raffinaderi.
Raffinaderiernas antal och tillverkning synes av Tab. 86.
Av raffinaderierna lågo (1912/13) 8 i följande städer: Stockholm,
Norrköping, Lidköping, Göteborg, Hälsingborg, Landskrona, Lund och Ystad
samt 2 på landsbygden i Skåne, Hasslarp och Arlöv. Numera (1914/15)
äro nedlagda: Norrköping, Hälsingborg, Hasslarp och Lund.
Emedan numera huvudsakligen betsocker kommer till användning i
raffinaderierna, kan den därvid erhållna sirapen knappast användas i
matlagningen utan måste tillgodogöras på samma sätt som vitbetsmelass. Den sirap,
som erhålles vid raffinering av kolonialsocker (av sockerröret), användes
företrädesvis till människoföda, och sådan importeras numera också i stor mängd,
företrädesvis från England och Amerika. De vanligaste slagen av
konsumtionssocker äro: raffinad, som förekommer i topp- och bitsocker ävensom kross-
Tab. 86. Raffinaderier, ären 1898—1913.
Ärligen
(Tillverkningsår) Antal
raffinaderier Antal arbetare Raffinerat socker Sirap och melass Summa Tusental kr.
Deciton Tusental kr. Deciton Tusental kr.
1896—00 . . . 9 2 499 801 613 42 005 46174 288 42 293
1901—05 . . . 9 2 641 967 125 50 009 54 628 302 50 311
1906—10 . . . 10 3 077 1187 300 61445 65 441 419 61864
1910 (1910/11) . 10 2 759 1 298 085 69 954 88 947 588 70542
1911C1911/12) . 10 2 682 1 231 630 72 475 100 865 1171 73 646
1912 (1912/13) . 10 2 644 1 347 916 71 473 115 375 1783 73 256
1913 (1913/14) . 9 1264 917 64 223 114 097 • •
Anm. Tillverkningsåren (1 sept.—31 aug.) begynna under angivna å och utlöpa under
det närmast följande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
