Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 5. Livsmedelsindustri (närings- och njutningsmedel). Inl. av Alf. Larson - Tobaksindustri. Av Å. G. Ekstrand - Jästfabriker. Av Alf. Larson - Brännvinsbrännerier. Av Å. G. Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÄNNVINSBRÄNNERIER.
391
Emedan den svenska tobaken har en egendomlig från bättre utländsk
avvikande lukt kan den endast i ringa mängd inblandas i annan. Också sker
dylik blandning mestadels för billigare cigarrer och snussorter.
Tobak förbrukas numera i flera olika former, dels såsom röktobak och
cigarrer, cigarrcigarretter eller cigarretter, dels såsom tuggtobak och snus.
Röktobaken förekommer antingen skuren eller i hela blad, tuggtobaken är
vanligen spunnen och förekommer mest i rullar. Av snuset anses den
övervägande delen användas till tuggning.
Den importerade tobaken kommer mest från Amerika, över Bremen, och är
dels tyngre, såsom kentucky-, dels lättare, såsom virginiatobak.
Hela antalet arbetare vid de svenska tobaksfabrikerna uppgick år 1913 till
4 706, av vilka voro 3 339 kvinnor.
Jästfabriker.
Den för brödbakning nödiga jästen erhölls förr från öl- och
svagdricks-brygd, numera i särskilt därför avsedda fabriker, vilka i allmänhet äro
inrättade som brännerier. Men under det att i ett vanligt bränneri huvudvikten
ligger på alkoholutbytet, ligger den i jästfabrikerna på jästens kraftiga
förökning. Man kan nämligen intill en viss gräns stegra jästutbytet på
bekostnad av brännvinsutbytet och tvärtom. Särskilt erbjuder inblåsning av
luft i jästmäsken ett verksamt medel att höja jästutbytet. En så beredd
jäst kallas luft jäst, till skillnad från en utan luftning beredd, vilken kallas
skumjäst. Under det att vid skum jästmetoden kunna erhållas 25 à 30 kg
jäst pr hundra liter brännvin av 50 %, kan vid luftjästmetoden detta utbyte
stegras till 100 kg jäst eller mer pr hundra liter brännvin, för tillverkningsåret
1913/14 var utbytet 84-5 kg. Numera använda de flesta fabrikerna
huvudsakligen luftjästmetoden. Luftjäst anses vara mindre jäskraftig än skumjäst.
Fabriksmässig tillverkning av jäst kan spåras i Sverige redan i början av
1850-talet, men först 1871 blev den föremål för lagstiftning, i det att de
brännerier, som gjorde pressjäst, fingo tillåtelse att bränna även under månaderna
maj—september. De äldsta kända och ända till 1873 de enda jästfabrikerna
lågo i Humlegården i Stockholm samt vid Nacka i Stockholms län. Från
1885 upptages jästutbytet i brännerirapporterna. Hela tillverkningen av
oblandad jäst år 1913/14 uppgick till 34 500 deciton vid 9 fabriker. —
Ren oblandad jäst säljes endast undantagsvis; i allmänhet försättes den med
potatismjöl till a/4 à 1/2 av jästens vikt.
Brännvinsbrännerier.
Till brännvin förarbetas dels och huvudsakligen potatis, dels ali slags
spannmål, dels, ehuru i mindre grad, melass och vitbetor. Bland de
vanliga sädesslagen intaga råg, korn och blandsäd första rummet, i
synnerhet korn, som i regeln användes till malt. Under år med dålig
potatisskörd importerades förr majs till brännerierna, men sedan majsbrännvin
belagts med en extra skatt av 10 öre, har denna import väsentligen avtagit.
Med avseende på potatisens användning må nämnas, att man redan i
medlet av 1700-talet eller snart efter potatisens införande i vårt land började
finna dess användbarhet till brännvinsbränning, ehuru ett allmännare
begagnande av potatis knappt torde hava förekommit före början av 1800-talet.
Med avseende på den del av skörden, som åtgår till brännvin, må nämnas, att
år 1872- gingo till brännvinspannorna omkring 17 % av landets hela potatis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
