Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 5. Livsmedelsindustri (närings- och njutningsmedel). Inl. av Alf. Larson - Brännvinsbrännerier. Av Å. G. Ekstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI. 354
kronans lås ligger tillräckligt mycket brännvin som säkerhet för ogulden skatt.
Ett större antal brännerier stå under tillsyn av en överJcontrollör, som ensam
har rätt att öppna kontrollapparaten samt genom då och då företagna
provmätningar förvissa sig om dess gång. Högsta överinseendet över
brännvinstillverkningen utövas av Kontrollstyrelsen. — Brännerivittnena, som
infördes 1855 i och med det nya skattesystemet, avskaffades åter, då
kontrollapparaterna infördes.
]Sfu gällande lag angående tillverkning av brännvin är av den 13 juli 1887
med senare tillägg. Tillverkningsåret räknas från 1 oktober t. o. m. 30
september, men omfattar i verkligheten blott de sju månaderna oktober—april;
endast de brännerier, som tillika äro pressjästfabriker, ävensom
sulfitbrän-nerier få bränna under månaderna maj—september.
Angående lagstiftningen för handeln med brännvin äro upplysningar
lämnade under kapitlet Nykterhetsfrågan. Därstädes samt å sid. I, 159 och 160
meddelas även uppgifter angående förbrukningen. Med hänsyn till den
sistnämnda torde böra meddelas, att införseln av konjak uppgick i medeltal för
femårsperioderna 1871/75—1905/10 till resp. 10 782, 15 745, 13 274, 9 910,
9 396, 11 303, 11 769, 12 329 hektoliter årligen samt 1911 14 114, 1912 14 319
ocli 1913 15 396 hl. Av arrak infördes i medeltal för femårsperioderna resp.
13 957, 10 252, 8 701-, 8 232, 7 662, 8 618, 9 068, 7 750 hektoliter årligen, år
1911 7 969, 1912 8 542 hl. och 1913 8 836 hl. Vid
konsumtionsberäkningarna äro dessa liksom annan främmande spirituösa inräknade under
brännvinsförbrukningen — alltid med reduktion till 50 % alkoholhalt.
Destilleringsverk. Den allra största delen av det brännvin, som
konsumeras i Sverige, bar blivit renat antingen enbart genom kolfiltrering
eller ock genom omdestillering, varmed ofta förbindes förnyad
kolfiltrering.
Råspritens omdestillering utföres i särskilda reningsverk, varvid finkelolja
och andra föroreningar avskiljas och etylalkohol fås i rent eller nästan rent
tillstånd. Ehuru flera brännerier numera äro försedda med egna reningsverk,
bedrives dock brännvinsreningen till största delen såsom egen industri
av-fabriker, som själva ej idka brännvinsbränning. Destilleringsverkens antal
och tillverkning synes av följande:
Tillverkat
S , , , renat brännvin
Ärligen Antal ay 5Q ^
hl
1901—05 ............. 20 403 660
1906—10 ............. 18 395 537
1910 ..............................17 332 055
1911 ..............................12 297 287
1912 ..............................9 257 872
1913 ..............................8 371300
Betydande reningsverk äro Reymersliolm, nära Stockholm, Göteborgs,
Kristianstads m. fi.
Det största spritreningsverk, som funnits i vårt land, var det, som i medlet
av 1880-talet sattes i gång i Karlshamn med uppgift att förädla råsprit och
sedan exportera den förädlade varan. Under åren 1885—91 infördes
sammanlagt till denna fabrik 1 650 000 hektoliter råsprit av femtio volymprocent.
Denaturering av brännvin, med åtföljande skatterestitution, har varit
medgiven från och med år 1888. Brännvin denatureras på olika sätt alltefter dess
tillämnade användning; sådant, som denaturerats med det s. k. allmänna dena-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
