Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 5. Livsmedelsindustri (närings- och njutningsmedel). Inl. av Alf. Larson - Brännvinsbrännerier. Av Å. G. Ekstrand - Maltdrycksbryggerier. Av P. Klason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALTDRYCKSBRYGGERIER.
395
tureringsmedlet (en blandning av tio delar träsprit och tre delar pyridinbaser),
varav 13 kubikcentimeter tillsättes varje liter av normalstyrka, får fritt
försäljas. Av brännvinstillverkningsavgiften restitueras numera 64 öre pr liter.
Denatureringens omfattning har varit i medeltal pr år hektoliter av 50 %:
1901—05: 31 465; 1906—10: 47 972; 1911: 61812; 1912: 69 000; 1913:
57 280; 1914: 55 514 inräknad även finkelolja samt sulfitsprit.
Denature-ringen har 1914 skett för följande ändamål:
for vetenskapliga behov..................192 hl.
vid sjukhns............................533 >
» ättikfabriker........................2 877 >
> kemiskt tekniska fabriker............4 569 >
» krutbruk..........................5 530 »
» färg- och fernisstillverkning.....1 617 >
till fri försäljning......................40 196 »
Summa 55 514 hl.
Punsclibryggerier. En för Sverige egendomlig dryck är punschen, vilken
tillagas av arrak, vatten och socker, i växlande proportioner.
Tillverkningen, vilken mestadels förekommer i samband med vin- och
spiri-tuosahandel, uppgives för år 1913 till 31 415 hl, exporten till 746 hl. Större
punschbryggerier äro J. Cederlunds Söner, Stockholm, samt Karlshamns och
von Bergens punschfabriker, båda i Karlshamn.
Punsch är fr. o. m. 1904 belagd med stämpelavgift av 60 öre pr liter.
Maltdrycksbryggerier.
Maltdrjrcber hava framställts i Sverige sedan urminnes tider. I början
bryggdes allt öl i hemmen, och endast småningom utvecklades fabrikationen
till industri. Först i och med införandet av den bajerska bryggmetoden
med dekoktion och under jäsning, vilken metod infördes i Sverige på
1840-talet av löjtnant F. Rosenquist af Åhershult och dennes tyske
brygg-mästare F. A. Bechmann kan man anse, att bryggerihanteringen övergick
från hantverk till industri. Ett ytterligare säkerställande av
bryggeriindustrien skedde på 1880-talet, då Emil Chr. Hansen gjorde sina
epokgörande upptäckter rörande jästrenodlingen, vilket haft en ofantlig
betydelse för bryggeritekniken.
Den svenska bryggeriindustrien har i det stora hela följt den tyska
bryggeriindustriens utveckling och kan sägas f. n. stå på fullt samma höga
nivå som denna. I mälteriet har man flerstädes ersatt handarbetet med
maskiner, pneumatiska trumlemälterier och mekaniska grönmaltvändare.
T brygghuset har kokning med direkt eld under mäsk- och bryggpannor
ersatts med ångkokning, högre utbyte ernåtts genom nya mäskmetoder,
silkaren förbättrats och på sina håll ersatts med filterpressar,
humlebesparing åstadkommits genom införande av apparater för krossning och
sortering av humlen. I de flesta större bryggerier har kylning med naturis
ersatts med kylmaskiner. Bryggeriindustrien har i detta hänseende varit
banbrytande, enär denna industri var den första, som praktiskt
tillgodogjorde sig denna sedermera för vårt näringsproblem så utomordentligt
viktiga uppfinning. Medan man i Sverige, som ovan sagt, i det stora
bela kopierat Tysklands bryggeriindustri, har man dock i en punkt, näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
