Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 5. Livsmedelsindustri (närings- och njutningsmedel). Inl. av Alf. Larson - Maltdrycksbryggerier. Av P. Klason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALTDRYCKSBRYGGERIER.
397
användas kornmalt, humle, jäst och vatten samt, under vissa villkor, sockerkulör.
Till porter får även socker och glykos användas. Sackarin eller liknande
sötämnen få icke användas för tillverkning vare sig av skattepliktiga eller
skattefria maltdrycker. Skattefria bryggerier erlägga en viss mindre avgift såsom
bidrag till kontrollkostnaden. Genom ett tillägg den 21 maj 1915 till
förordningen av den 7 aug. 1907 medgavs bryggerierna restitution av skatt för malt,
då malt eller produkt därav väsentligt skadats.
Tullen d korn, malt, humle och maltdrycker. Tullen å korn är f. n. 3’70 kr. pr 100
kg, å malt, även krossat 6’50 kr. pr 100 kg, å humle 10 öre pr 1 kg och å
maltdrycker: på fat, fatens vikt inberäknad, 12 öre pr kg, på andra kärl 20 öre pr liter.
Försäljning av maltdrycker. Den år 1885 utfärdade förordningen angående
försäljning av vin och maltdrycker blev under årens lopp underkastad åtskilliga
förändringar i nykterhetssyfte. Bland annat föreslogs, att en bestämd gräns skulle
dragas mellan de alkoholstarkare och de alkoholsvagare maltdryckerna. Sedan
en dylik gräns blivit fastställd genom den år 1903 antagna förordningen
angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, var en sådan förändring
möjliggjord. Den 9 juni 1905 utfärdades en ny förordning, vilken reglerade
försäljningen av dels vin och öl, dels tillagade alkoholfria drycker och svagdricka.
Förordningen rörande försäljningen av vin och öl har sedermera ändrats tvenne
gånger, den 10 juni 1910 och den 21 maj 1915, varigenom Konungens
befall-ningshavande erhållit en vidsträckt befogenhet att ytterligare inskränka
försäljningen av maltdrycker, vilket också i stor utsträckning ägt rum.
Av de använda råmaterialerna tages kornet från Skåne, Gottland och Öland,
endast under ogynnsamma skördeår förekommer import från Tyskland eller
Österrike. Däremot fylles hela humlebehovet från huvudsakligen Böhmen och Bayern.
Få senaste tiden hava dock i Skåne försök gjorts att få till stånd en inhemsk
odling av humle, vilken har gamla anor i landet.
Äldre statistiska uppgifter rörande den svenska bryggeriindustrien äro mer eller
mindre ofullständiga. Först i och med maltskattens införande har man fått en
fullt tillförlitlig statistik, vars resultat framlägges i Kontrollstyrelsens årsberättelser.
Av dessa framgår, att antalet skattepliktiga bryggerier nedgått från 223
skatteåret okt. 1903—sept. 1904 till 187 skatteåret okt. 1913—sept. 1914.
Antalet svagdricksbryggerier har under samma tid nedgått från 924 till 606.
I de skattepliktiga bryggerierna sysselsattes skatteåret 1913/14 3 643 män
samt 1 181 kvinnor, i de skattefria bryggerierna 1 690 män och 214 kvinnor.
Av redogörelsen för skatteåret 1913/14 framgår, att lagerölet utgör den största
delen av tillverkningen i de skattepliktiga bryggerierna, eller 40’2 %, medan
pilsnerölet kommer därnäst med 23’7 Vidare finner man, att porter tillverkas
huvudsakligen i Göteborg, lageröl mest i södra och västra Sverige, pilsneröl mest i
Stockholm och Norrland, lager- och pilsnerdricka mest i Stockholm och Göteborg.
De största skattepliktiga bryggerierna med en maltawerkning överstigande
1 milj. kg äro belägna 4 i Stockholm och 2 i Göteborg; dessa avverkade
tillsammans 10 897 425 kg malt, eller 39’6 % av hela landets maltavverkning, och
erlade i skatt 2 452 407’7ö kr., eller 44’2 % av hela skatten. Av de
skattepliktiga bryggerierna voro de flesta eller 117 st. belägna i städerna, medan
70 st. voro belägna på landsbygden. Stamvörtstyrkan utgjorde i medeltal för:
porter..................17’5—19’0 % Balling
lageröl.................11’0—12’5 > >
pilsneröl................10-5—11"5 > >
lager- och pilsnerdricka..........8’0— 9’0 » >
svagdricka...............4’0—• 5’5 » »
Medelpriset för korn utgjorde c:a 14 kr. och för humle c:a 550 kr. pr 100 kg,
vilket senare pris är ovanligt högt. Med dessa priser å korn och humle beräknas
materialkostnaden för:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
