Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 6. Textil- och beklädnadsindustri. Av G. Sellergren och A. Lilienberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI. 354
Tab. 90. In- och utförsel av ull och yllevaror, ären 1861—1913. I deciton.
Årligen Ull Ullgarn, ofärgat Ullgarn, färgat Yllevävnader
Införsel Utförsel Införsel Utförsel Införsel Utförsel Införsel Utförsel
1861—65 . . . 12 875 110 693 1118 2 4 934 36
1866—70 . . . 13 750 202 626 3 1322 1 5 212 246
1871—75. . . 17 521 318 1427 4 3 420 6 15 998 460
1876—80 . . . 13 729 146 1524 2 4 072 8 16 838 894
1881—85 . . . 18 429 271 3 910 3 5 435 27 22 442 1023
1886-90 . . . 21790 286 8 950 45 5 752 460 23 062 1586
1891—95 . . . 24 001 252 14 263 53 4 528 777 25 776 2 603
1896—0C . . . 33 602 491 21468 116 5188 1076 22 399 2 385
1901—05 . . . 44 719 1244 14 257 113 4 695 1212 15 424 992
1906-10 . . . 52 398 778 13 031 394 5040 1253 16103 916
1908 ..... 55 877 328 10 695 366 4 788 1256 14 842 948
1909 ..... 51 627 948 12 971 297 4 390 1115 14 656 838
1910..... 49 749 638 17 617 308 5881 1059 15 762 1081
1911..... 50 674 604 15 826 273 5 549 1194 16 031 1197
1912..... 66 237 618 14 502 479 5 240 1974 12 360 2 006
1913..... 59 454 759 15 784 136 5 320 1935 12 571 2 861
Jfr anm. till Tab. 89.
Gottland, varest den under för övrigt gynnsamma förhållanden haft ett stöd i det
gamla stamschäferiet Roma kungsgård, ävensom att de långhåriga raserna
(ox-fordshiredown m. fi.) sprida sig alltmera och undantränga de vithuvade (leicester,
cotsewold m. fi.). Bland inhemska raser har »gottlandsfåret» på Fårön börjat
tillvinna sig uppmärksamhet såsom en i flera hänseenden för vårt land lämplig
ras. En omständighet, som talar för den inhemska rasens förädling med engelska
och ej med merinosfår, är den, att de senare ej äro köttfår, d. v. s. att de äro
mindre lämpliga till slakt än de förra.
Den inhemska fårstocken har dock alltmera minskats. Under det att den
1870 uppgick till 1 600 000, finnas numera blott omkr. 900 000, av vilka
över 100 000 i Jönköpings län. Anledningen till detta nedgående torde vara att
söka dels däruti, att den inhemska ullen, såsom varande ojämn och svår att
erhålla i större partier, ej gärna köpes av fabrikerna, och att ullmarknaden
översvämmas av utländsk ull och konstull (shoddy, mungo, extrakt m. m.), dels
däruti, att lantmannen i sin hushållning inrymt större plats åt mejerihanteringen,
varjämte en i vissa delar av riket ofta uppkommande foderbrist i första hand
medför nedslaktning av får. För befrämjande av den inhemska fåraveln har av
regeringen förordnats en fackman såsom undervisare i ullkultur och schäferishötsel.
Den importerade ullen, som är tullfri, hämtas till största delen över England
och Tyskland men även över Danmark, Belgien och Frankrike. De bättre
kard-ullsorterna leda sitt ursprung från Kap, Buenos Ayres, Australien och Schlesien.
En översikt av tillverkningvärdet inom vår ylleindustri lämnas i Talb.
91. Av hela kvantiteten i Sverige producerat ullgarn lämnade
Östergötlands län år 1913 ensamt 21 %, av vävnader omkring 31 %. —
Sistnämnda tabell meddelar även värdebeloppen å införseln (för kvantiteterna
se Tab. 90). Över huvud vittna samtliga talen om en betydlig ökning av
tillverkningen under senare tider, medan införseln numera håller sig
nästan stationär. Ett glädjande faktum är, att införseln av yllevävnader både
absolut och relativt minskas; åren 1881—85 kommo på vävnader 71 % av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
