Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 7. Läder, hår och gummivaruindustri. Av Alf. Larson och K. Åmark - Garverier. Av J. Landin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-424 VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
Tab. 94 och 95 visa att, samtidigt- med att tillverkningen inom
landet i garverierna varit i starkt stigande, importen av bottenläder
(sulläder och bindsulläder) raskt sjunkit. Utförseln härav är obetydlig.
Andra beredda hudar och skinn införas fortfarande i stor och växande
mängd, år 1913 för c:a 13-3 milj. kronors värde, varav den största posten
utgöres av färgade skinn (ovanläder av alla slag) för c:a 11-8 milj.
kronor, därnäst lackerade skinn för c:a 1-05 milj. kronor. Emellertid är
tillverkningen av denna sorts skinn stadd i god utveckling i vårt land, så att
förhoppning finnes, att importen småningom skall minskas. Av oberedda
hudar har in- och utförseln utjämnats, så att värdet av in- och utförda
sådana för åren 1911 och 1912 ungefär uppväga varandra. Den ökade
införseln (i värde) år 1913 beror delvis på värdestegring med c:a 20 % å
färska och saltade råhudar.
Oberedda hudar och skinn (ej pälsverk) införas mest över Norge,
Danmark och Tyskland som transitogods från Argentina och Ostindien,
sulläder mest från Förenta staterna, färgade skinn från Tyskland, Danmark
(transito) och Förenta staterna. Utförseln av oberedda hudar går
huvudsakligen till Danmark och Tyskland, därav en del transito till
Nordamerika.
Några ännu bestående betydande läderfabriker äro av rätt hög ålder, så
Aktiebolaget Ehrnberg & Sons läderfabrik, Simrishamn, anlagd 1808. Från
tiden efter mitten av 1800-talet datera sig L. A. Mattons läderfabrik, Gävle (1852)r
Aktiebolaget Lilljedahlska läderfabriken, Sölvesborg (1854), Aktiebolaget Wilh.
Grönvalls läderfabrik, Ängelholm (1860), Nettraby läderfabrik (Blekinge länr
1865), C. J. Lundbergs läderfabriks aktiebolag, Valdemarsvik (1869). Nyare
fabriker av mera avsevärd omfattning äro: Malmö läderfabriks aktiebolag,
Aktiebolaget Dan. Lundgrens läderfabrik, Falkenberg, Läderfabriksaktiebolaget Götar
Alingsås, och And. Eliassons läderindustriaktiebolag (Malung, Kopparbergs län).
Med 1900-talet infördes kromgarvning i vårt land, vilken långt förut varit
använd i utlandet. Fabriker för kromgarvning finnas i Klippan, Skåne (Klippans
chromläderfabriks aktiebolag) och i Askersund (Aktiebolaget Askersunds
läder-fabrik).
Skofabriker.
Skomakeriet som hantverk har numera föga betydelse, sedan de stora
skofabrikerna med fulländade amerikanska maskiner trätt i stället med
i allmänhet både bättre och billigare skodon. Sedan skofabrikationen som
fabriksindustri med 1880-talet började, har denna hastigt nått upp till
en tillverkning av c:a 42 milj. kronors värde år 1913 och är sålunda en
av våra största industrier. Utvecklingen belyses av Tab. 96.
Sveriges största och på samma gång äldsta fabrik inom branschen är
Aktiebolaget A. F. Carlssons skofabrik i Vänersborg, grundad 1873. Länge var denna
den enda i sin art. Under det följande årtiondet tillkommo huvudsakligen blott
några smärre fabriker för tillverkning av nåtlingar, som sedan lämnades till
handskomakare för vidare bearbetning. Från 1890-talet datera sig bland ännu
bestående betydligare fabriker Malmö skofabriksaktiebolag (1893), John Beijers
skofabrik i Stockholm (1894: 1897 ombildad till aktiebolag) och Örebro sko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
