Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 7. Läder, hår och gummivaruindustri. Av Alf. Larson och K. Åmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUMMIFABRIKER. 425
Tab. 96. Skofabriker, ären 1881—1913.
Ärligen Fabriker Arbetare Tillverkningsvärde i 1000-tal kronor
1881-85 ................ 2 47 65
1886-90 ................ 0 243 469
1891—95 ................ 12 874 2157
1896—00 ................ 34 2 592 8134
1901—05 ................ 49 3 824 14 755
1906-10 ................ 80 5 845 24 408
1911.................. 86 6 680 33 692
1912.................. 86 6 765 36 043
1913.................. 85 7 357 41 990
fabrik, John Palmborg (1895). Centrum för skoindustrien är Örebro med
omnejd; 24 av landets år 1913 befintliga 85 fabriker voro belägna därstädes. —
De vid 1897 års riksdag genomförda tullförhöjningarna på skodon, visserligen
delvis kompenserade genom samtidig höjning av lädertullen, torde kraftigt hava
bidragit till att föra denna industri framåt. Importen av fabriksskodon, vilken
vid slutet av 1880-talet begynt antaga ganska stora proportioner (c:a 1’5 milj. kr.
i genomsnitt åren 1886—90), sjönk härefter betydligt. Importöverskottet har
under de senare åren uppgått till 2 à 300 000 kr. — en obetydlighet i
förhållande till den inhemska tillverkningen.
De större fabrikerna äro i allmänhet utrustade med de mest fulländade nyare
maskiner och deras fabrikat kunna fullt uthärda tävlan med de bästa utländska.
Till följd av den alltför hastiga utvecklingen lider dock skoindustrien f. n. av
överproduktion, som tagit sig uttryck i en i viss mån osund konkurrenskamp.
Övriga tillverkningar av läder, skinn och hår.
Handskar. Handsktillverkning har sedan gammalt bedrivits i Skåne, varav
namnet skånska handskar. Till handskar användas nästan uteslutande
lamm-och getskinn. S. k. gants de Suède äro en egen sorts sämskskinnshandskar, vari
skinnets köttsida sitter utåt. Även användas älg-, ren- och rådjursskinn till
handskar. Malmö, Lund och Hälsingborg äro huvudplatserna för landets
handsktillverkning. År 1913 utgjorde tillverkningen 426 540 par med ett värde av
806 000 kronor. Införseln uppgick för år 1913 till 266 000 kronors värde och
utförseln var så gott som ingen.
Pälsvarufabrikerna hava numera att uppvisa ett betydande tillverkningsvärde,
4—5 milj. kronor de senaste åren. Härtill kommer en införsel av pälsverk för
c:a 5"7 milj. kronor och en utförsel av c:a 5"ö milj. kronor för år 1913.
Införseln sker mest från Finland, Tyskland (transitogods), England och Frankrike,
utförseln går mest till Norge och Danmark.
Sadelinakerierna hade år 1913 ett tillverkningsvärde av 1 037 000 kronor,
foorstbinderieriia av 1 595 000 kronor, remfabrikerna av 1. 290 000 kronor och
övriga till gruppen hörande industrier (tillverkning "av reseeffekter, etuier, plånböcker
m. m., berett tagel, hår- och tagelgarn samt vävnader därav) av 2 217 000 kronor.
Gummifabriker.
Gummi och kautschuk förarbetas huvudsakligen i tre olika former, nämligen i
rent och vulkaniserat tillstånd samt såsom ebonit. Den rena kautschuken är mjuk
och elastisk och användes till skivor, slangar, handskar och en mängd föremål,,
särskilt inom kirurgien. Vulkauiserad kautschuk användes, dels enbart, dels med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
