Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 8. Kemisk-teknisk industri. Av Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄDESTILLATIONSPRODUKTER.
— FETA OLJOR.
437
ammoniak 760 ton, tillsammans värda 536 000 kr.; en mindre del härav
framställdes dock annorstädes än vid gasverk.
Sedan ungefär 1895 hava vi fått ett nytt belysningsmedel i
acetylengasen. Man erhåller numera denna på ett ganska enkelt sätt genom
inverkan av vatten på kalciumkarbid, vilken erhålles, om kalk reduceras med
kol i elektrisk ugn. Ett kg kalciumkarbid, vars tillverkningskostnad f. n.
kan anses uppgå till knappt 20 öre, ger omkr. 0-3 kbm acetylengas. Det
nya belysningssättet vann hastigt någon utbredning till följd av den
lyskraft, som acetylenen besitter, samt den lätthet, varmed densamma
frambringas, clock hava resultaten i vissa hänseenden ej motsvarat
förhoppningarna. För speciella ändamål (järnvägs- och fyrbelysning m. m.) har
emellertid acetylenen på senaste tiden vunnit starkt ökad användning (jfr.
sid. 454). Angående tillverkningen av kalciumkarbid, se nedan sid. 452.
Trädestillationsprodukter.
I äldre tider då skogen ej hade samma värde som nu, var tjärbränning och
beckkokning mycket vanlig, i synnerhet i de norrländska skogstrakterna,
och trätjära var en av vårt lands förnämsta utförselvaror. Numera är
tjärbränningen nära nog inskränkt till de båda nordligaste länen, där den bedrives
såsom husslöjd. Siffror för utförseln under senare tider äro meddelade redan
i Tab. 40, sid. 204.
I slutet av 1860- och början av 1870-talet uppstodo en mängd träoljefabriker,
vilka avsågo att tillgodogöra de stubbar efter barrträd, som erhöllos vid
skogsavverkningen. Förmedelst torrdestillation av dessa stubbar och annan
barrved erhöll man åtskilliga produkter, såsom tjära, tjärolja, träolja o. s. v.
Någon större betydelse hava dessa fabriker aldrig ernått. Däremot
tillvaratagas numera vid de till ett 20-tal uppgående kolugnarna en icke obetydlig
mängd dylika och besläktade produkter.
Sammanlagt redovisas denna tillverkning av trädestillationsprodukter i
den officiella statistiken för år 1913 till följande belopp:
Kg Kr.
Tjära och tjärolja........ 6 601483 610 587
Beck och beckolja........ 180 461 17 503
Träolja............. 170 772 18196
Träsprit à 100 % ........ 511662 304 759
Terpentinolja.......... 317 969 98 890
Ättiksyrad kalk à 80 %......1111 609 150 302
Såsom biprodukter vid cellulosafabriker framställdes dessutom år 1913
15 090 kg träsprit, 311 366 kg terpentinolja och 792 813 kg flytande harts
till ett värde av sammanlagt 203 810 kr.
Feta oljor.
Av sådana framställas i Sverige i större skala blott lin- och rovolja.
Lin-och rovolja erhålles genom pressning av motsvarande frön. De härvid
kvarblivande pressresterna användas, i form av oljekakor eller i målet tillstånd,
som fodermedel. Fiskolja framställdes av sill på 1890-talet, då sillen i stora
massor »gick till» å västkusten, i samband med tillverkning av sillguano,
numera endast undantagsvis (se under avd. Konstgjorda gödningsämnen). —
Även beredes sältran, mest som hemindustri i samband med sälskytte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
