Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 8. Kemisk-teknisk industri. Av Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUS.
439
Råoljan och petroleumavfallet kommo år 1013 mest från Ryssland och
Österrike samt transito Norge och Danmark, av fotogenen c:a 78 % från Amerika,
c:a 2-5 % från Ryssland (mest för luxbelysning), transito Danmark c:a 14 %,
från Rumänien c:a 2-4 % o. s. v. Smörjoljorna kommo huvudsakligen från
Ryssland, Amerika och Tyskland, i sistnämnda fallet antagligen mest som
transitogods. Bensinen kom från Nederländerna, England (transito) och
Amerika.
Följande tablå, enligt vår officiella statistik, ger en bild av
fotogenförbrukningen i Sverige.
Årligen Import, deciton Pr år och innevånare kg Pris pr kg i öre
1871—75 . . . ... 66707 1-5 36
1876-80 . . . . . . 113 860 2-5 26
1881—85 . . . . . . 182 294 4-0 20
1886-90 . . . ... 310484 6-5 19
1891—95 . . . . . . 449116 9-3 15
1896—00 . . . . . . 622 710 13-6 15
1901—05 . . . . . . 749 908 14-4 15
1906—10 . . . . . . 988 837 18-5 15
1911..... . . . 1181176 21-3 11-5
1912..... . . . 1 040 442 18-6 14
1913..... . . . 1 204 759 21-4 14
Exporten av mineraloljor utgjorde år 1913 endast 1 163 000 kronors värde.
Tillverkningen av smörjoljor (bestående i allmänhet av en blandning av
mineraliska och vegetabiliska feta oljor), maskin-, vagns- och lädersmörjor
in. m. utgjorde år 1913 i vårt land 1 506 000 kronors värde.
Ljus.
Intill slutet av 1850-talet voro vaxljus jämte »vaxstaplar» och talgljus nästan
den enda mera allmänna konstgjorda ljuskällan, ty om också
rovoljelampor hade en viss spridning, voro och förblevo dock de hemstöpta talgljusen
och vaxstaplarna en nödvändighetsartikel i varje hushåll, ända tills lysgasen
och nästan samtidigt den amerikanska fotogenen blivit kända och kommit
i användning. I stället för talgljus och vaxstaplar användas numera nästan
överallt stearinljus och under de senare åren kompositionsljus (av stearin och
paraffin) eller, i vårt land mera sällan, paraffinljus, där av en eller annan
anledning belysning med ljus föredrages eller måste användas. I Sverige
dateras stearinljustillverkningen från 1841, då Liljeholmens stearinfabrik
anlades av den på många områden framstående och verksamme Tj. J. Hierta, i
förening med J. Michaëlson. Redan 1843 anlades av Lars Montén Clara fabrik,
landets andra stearinfabrik. Är 1913 hade Sverige fem stearinljusfabriker,
med c:a 450 arbetare ocli en tillverkning av 24 275 deciton ljus, som
värderades till 2 439 000 kr., mest av oblandad stearin, varjämte i de bägge fabriker,
Liljeholmens och Clara, som tillverka stearin, erhöllos biprodukterna glycerin
och olein till ett värde av resp. 548 000 och 612 000 kr. I två av ljusfabrikerna
tillverkas även såpa och tvål. Införseln av ljus uppgick 1913 till 20 600 kr.,
av glycerin till 445 000 kr., av olein till 457 000 kr. och av stearin till
127 000 kr. Utförseln var resp. 37 500, 185 000 och 144 000 kr.
Vid .stearinljustillverkning användas såsom råmaterial åtskilliga fettämnen,
såsom talg och oljor, vilka äro en blandning av flytande och fast fett,
huvudsakligen olein, palmitin och stearin. (Om »härdning» av fett, se under
Margarinindustri.) Oljesyran är vid vanlig temperatur flytande, palmitin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
