Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 8. Kemisk-teknisk industri. Av Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-440
VIII. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
och stearinsyrorna däremot fasta, och dessa användas efter behörig rening till
ljusstöpning. Biprodukterna, glycerin och oljesyra (olein), tillvaratagas och
renas särskilt. Glycerin har en mångsidig användning, även för medicinskt bruk,
men dess huvudanvändning är till kosmetiska medel och till nitroglycerin.
Oleinen (oljesyran går under detta oegentliga namn i handeln) användes dels
till tvål och såpa, dels såsom insmörjningsmedel för ull inom
textilindustrien.
Förbrukningen av ljus i vårt land åskådliggöres genom följande siffror:
Årligen Kg
1881-85 ............. 1481000
1886—90 ..........................1 578 000
1891-95 ..........................1761 000
1896—00 ..........................2 067 O00
1901—05 ..........................2 454 000
1906-10 ..........................2 407 000
1911 ............... 2 211000
1912 ............... 2 239 000
1913 ............... 2 415 000
Tvål ocli såpa
erhållas genom sönderdelning av fettarter, både fasta och flytande, med
alkalier. I allmänhet talat är tvål fettsyrat natron, såpa fettsyrat kali.
Tvålkokning var förr, såsom mycket annat, en husbehovsslöjd, varvid man av
vedaska och kalk beredde den nödiga kaliluten, som kokades med talg eller tran.
Man fick då en såpa, vilken sedan utsaltades med koksalt, då en fast och god
tvål erhölls. Den första såpfabriken i riket anlades 1823 av Lars Montén
under medverkan av Berzelius. Ehuru råmaterialen för denna industri,
särskilt talg, tran och linolja, delvis kunna erhållas inom landet, hämtas dock
numera allra största delen av råämnena utifrån, enär den inhemska
produktionen är otillräcklig, helst sedan man för ändamålet börjat använda oljor av
tropiska växter, såsom kokos- och palmolja m. fi. Till tvätt användes med
förkärlek såpa, vilken dock på senare åren mer och mer börjat undanträngas
av tvål. Till billigare toalettvålar, s. k. kallrörda tvålar, användes
företrädesvis kokosolja, varjämte även »pillerade» tvålar, företrädesvis beredda av
talg, palmolja och palmkärnolja, börjat tillverkas. Utom andra goda
egenskaper hava dessa tvålar även den att kunna parfymeras bättre och varaktigare
än andra.
Tillverkningen inom landet av såpa och tvål har gått stadigt framåt på de
sista 50 åren. Sålunda funnos år 1860 13 fabriker med en tillverkning av
2 105 000 kg med ett värde av 859 000 kr. År 1913 funnos 68 fabriker med
I 104 arbetare (inklusive parfymfabrikerna) samt ett tillverkningsvärde av
II 339 000 kr.
Förbrukningen av rengöringsmedel, som anses vara ett mått på
civilisationen, har i vårt land på 50 år mer än sjudubblats pr person och år,
oavsett att numera mycket alkali direkt användes för rengöring
(tillverkningen av tvätt- och såppulver uppgives för år 1913 till 3 478 000 kg med
ett värde av 1 117 000 kr.). Priset på såpa och tvål är i medeltal
ungefär detsamma som på 1860-talet, men å enbart tvål har det nära fördubblats,
beroende på att allt mera finare tvålsorter kommit till användning samt, under
de senaste åren, på det stegrade priset å kokos- och palmkärnolja.
Priset å såpa har däremot sjunkit, samtidigt med att kvaliteten väsentligt
förbättrats. Utförseln har sedan mellanrikslagen år 1897 upphävdes gått
något tillbaka, varemot landets egen förbrukning sedan dess fördubblats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
