Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 10. Hantverk och hemslöjd. [A. Raphael] - Hantverk. Av C. J. F. Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANTVERK.
463
i storindustrien eller också undanträngdes av densamma, kunde det nog för
den tidens folk förefalla, som om hantverkets blomstringstid vore ute. I
varje fall inrotade sig denna åsikt så fast, att den trots allt ändå i
allmänhet ännu finns kvar.
Emellertid kan konstateras, både att hantverksnäringen hållit
storartat ut i konkurrenskampen, och att den till och med rett sig så bra, att
den i allmänhet påvisar betydligt större utvecklingsgrad, än
fabriksindustrien förmår att visa.
Hantverkets stora nationalekonomiska betydelse
ligger också numera i öppen dag, och bevisen härför ha vi såväl i statistiken
som i landets allmänna industriella utveckling.
Ehuruväl det får medgivas, att vår nuvarande hantverksstatistik i flera
hänseenden är ganska bristfällig, särskilt för sådana yrken, där det är
svårt att uppdraga en bestämd gräns mellan fabriks- och hantverksdrift,
och även i avseende å antalet hantverkerier, torde man dock kunna vinna
åtskilliga upplysningar av hithörande statistiska data. Hänvisning göres
därför till Tab. 104.
Denna statistik förtjänar att i flera hänseenden uppmärksammas. Så
t. ex. framgår av densamma, att hantverksindustrien under den angivna
årsföljden förkovrats i jämförelsevis högre grad än fabriksindustrien,
ett förhållande, som jävar påståendet, att hantverkerierna i allmänhet skulle
ha gått tillbaka på grund av konkurrens från storindustrien. Statistiken
ger således ett klart bevis på hantverkets stora nationalekonomiska betydelse
och ådagalägger, vilket viktigt inlägg i den svenska produktionen, som
vårt hantverk förmår göra.
Tab. 104. Fabriker och hantverk, åren 1899—1910K
År Antal fabriker och hantverkerier Antal arbetare hörande till Summan av antalet
hantverkare och tillhörande arbetare För bevillning uppBkattad inkomst milj. kr.
Fabriker Hantverk Fabriker Hantverk Fabriker Hantverk
1899 10 364 42 350 257 526 43 023 85373 74-20 25-33
1900 10 549 44 517 265 479 42 805 87 332 74-55 26-78
1901 10 904 48 038 262 229 44 315 92 353 75-22 29-35
1902 10 978 51 089 263 244 45 319 96 408 69-42 30-63
1903 11588 53 077 271157 47 741 100 818 69-94 3187
1904 11 962 54 831 277 853 49 005 103 836 76 00 3111
1905 11 949 57 053 280 995 51010 108 063 77-96 35-90
1906 11804 55 603 295 808 53 070 108 673 85-67 36-97
1907 11 659 56 811 303 029 53 173 109 984 92-32 38-40
1908 11303 58 575 295 392 51 951 110 526 92-78 40-97
1909 11261 61 362 289 205 52 484 113 846 81-55 40-82
1910 11435 63 485 302157 53 793 117 278 78-78 40-99
Tillväxt fr. 1899 till 1910 i « | 10*38 % 49-91 % 17-33 % 25-03 % 37-37 % 6-17* 61-82 %
1 På grund av omläggning av Sveriges officiella statistik äro senare uppgifter icke
tillgängliga. Det torde böra anmärkas, att bygg- ocb murmästares verksamhet (dock
ofullständigt redovisat) är hänförd till hantverk. Jfr f. ö. texten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
