Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 10. Hantverk och hemslöjd. [A. Raphael] - Hantverk. Av C. J. F. Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 71
Yirr. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
De uti tabellens bevillningskolumn för hantverket angivna siffrorna
torde icke giva riktiga upplysningar, alldenstund dels vissa bevillningsavdrag
missleda, dels mantalslängderna, som f. n. ligga till grund för statistiken
rörande antalet hantverkerier, icke göra åtskillnad på de hantverkare,
som driva yrke såsom självständiga mästare, och på sådana, som antingen
äro rena »självförsörjare» eller äro anställda hos mästare men det oaktat
i längderna uppföras under en benämning, som missleder, då »arbetare»
icke fogats till yrkestiteln.
Antalet hantverkerier, som sålunda angives i vår nuvarande statistik, är
uppenbarligen felaktigt och högre än faktiska antalet. Huru pass stort
antal självständigt verkande hantverksidkare vi hava, är omöjligt att
angiva, dock torde det vara ansenligt nog.
De efter 1864 års näringsfrihetsförordning bildade »frivilliga»
hantverksföreningarna, tillkomna antingen helt nya eller på grundvalen av
äldre »officiella» föreningar med stöd av 1846 års förordning — däribland
åtskilliga med anor från skråtiden — hava ända till år 1893 saknat något
centralorgan, som kunde sammanföra intressena och bevaka gemensamma
och för hantverksnäringen vitala angelägenheter. Nämnda år upprättades
»Centralstyrelsen för Sveriges hantverks- och industriföreningar» med säte
i Stockholm, och lades därmed grunden till den några år senare tillkomna
»Sveriges hantverks- och industriorganisation», vilken längre fram
ombildades till »Centralorganisationen för Sveriges industri och hantverk».
Alldenstund dels organisationens benämning var oegentlig, då den aldrig
kom att omfatta storindustrien, dels dess verksamhet jämväl inbegrep ett
bevakande av de ekonomiska arbetsgivareintressena, blev det snart
nödvändigt att ånyo omlägga institutionen, och bildades därför år 1905 »Sveriges
hantverksorganisation», som sedan dess utvecklat sig med största framgång
och för närvarande (1915) omfattar 119 hantverksföreningar med en
sammanlagd numerär av omkring 7 800 medlemmar förutom närmare ett par
hundra passiva medlemmar, förnämligast storindustriens män, som
intressera sig för hantverkets utveckling.
Under den nu tioåriga verksamheten har Sveriges
hantverksorganisation visat sig väl lämpad att utgöra ett centralorgan till främjande av
hantverkets utveckling såväl i fråga om dess tekniskt-ekonomiska intressen
som med avseende å yrkesskicklighetens höjande. Förutom de inre
åtgärder, som hantverksorganisationen vidtagit till väckande och underhållande
av intresset för gemensamt arbete till hantverkets allmänna utveckling;
såsom anordnande av årsmöten, utgivande av Svensk hantverkstidning och
Svensk hantverkskalender m. m., har organisationen tagit initiativet till
flera åtgärder för ernående av en ökad yrkesmässig utbildning, framlagt
förslag till bl. a. ordnande av lärlingslagstiftningen, utredning angående
inrättandet av praktiska yrkesskolor, åstadkommande av statsstipendier för
facklärare och föreståndare vid tekniska aftonskolor och liknande
läroanstalter, ökning av Statens anslag för reseunderstöd åt hantverksidkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
