Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 10. Hantverk och hemslöjd. [A. Raphael] - Hemslöjd. Av S. Odén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466 71
Yirr. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
såsom binäring, vanligen till jordbruket, samt vidare, att den i allmänhet
bygger på nedärvda, för de olika orterna karakteristiska mönster och
modeller.
Tydligt är, att i våra dagar hemslöjden ej längre utgör någon
väsentligare del av produktionen. Städernas och hantverkeriets uppkomst, men
framför allt senare tiders förbättrade kommunikationer, den moderna
storindustrien och handeln samt även den smak för ombyte och förändringar i
husgeråd, beklädnad m. m., som sistnämnda företeelser i sin ordning
framkallat även hos lantbefolkningen och som hemslöjden mindre lätt kan
tillgodose, äro faktorer, som på de flesta ställen i Europa mer eller mindre
fullständigt utrotat hemslöjden, såvida densamma icke övergått till
hemindustri med ofta åtföljande samvetslös exploatering från
arbetsgivarenförläggarens sida.
Bland de få länder, där hemslöjden ännu lyckats i större omfattning
bibehålla sig, intager Sverige utan gensägelse en av de främsta platserna.
Orsaken härtill ligger väl delvis däri, att det svenska folket sedan
urminnes tider med arbetshåg och skönhetssinne vetat att, framför allt inom
vävnads- och träslöjden, skapa mönster och modeller av sällspord skönhet
och originalitet samt sedan med seg konservatism och pietet hängt fast vid
det fäderneärvda arbetet och arbetsmetoderna. Men den viktigaste orsaken
till hemslöjdens fortlevande i vårt land är nog att söka i detta lands läge och
naturbeskaffenhet. I glest befolkade trakter med föga utvecklat
kommunikationsväsen är det för lantbefolkningen än i dag förenligt med god
ekonomi att inom en del produktionsgrenar själv fylla det egna behovet, och i
bygder med mager jordmån eller ett för jordbruk mindre lämpligt klimat
utgör förvärvsslöjden en ej föraktlig binäring. När under fyra till sju av
årets tolv månader kölden och det tidigt svinnande dagsljuset förhindra
ett intensivare jordbruksarbete åtminstone under eftermiddagen, är
hemslöjden, i synerhet om icke skogs- eller annat lämpligt vinterarbete finnes att
tillgå, ett välkommet tillskott i den knappa arbetsförtjänsten samt hindrar
mången från att »fåfäng gå». Denna hemslöjdens stora ekonomiska och
etiska betydelse för vårt land har också under senare tider om ock ännu
ej tillräckligt så dock i stigande grad beaktats av myndigheter och enskilda,
vilket tagit sig uttryck i varjehanda åtgärder till hemslöjdens uppmuntran
och befrämjande.
Husbehovsslöjden. Det ligger i sakens natur, att det är inom
husbehovsslöjden i långt högre grad än inom förvärvsslöjden, som man påträffar den s. k.
allmogekonsten. Vid husbehovsslöjden har ju arbetaren för den av honom
förfärdigade varan det högsta tänkbara intresse, som varar vida längre än den tid
som tages i anspråk för producerandet, ett intresse som utslocknar först med det
producerade föremålets fullständiga förbrukande. En vällyckad arbetsprodukt
skänker producenten heder vid det dagliga bruket, för en misslyckad får han
dagligen skämmas inför anhöriga, kamrater och vänner. Arbetaren uppbjuder därför
icke blott hela sin tekniska förmåga, utan han förkroppsligar i sina händers verk
sina konstnärliga anlag, sin känsla för skönhet och harmoni.
Alster av detta intresse, dessa konstnärliga anlag ser man bl. a. i den rikhaltiga
Dalaslöjden i dess originella spetsmönster, brokiga vävnader, lustigt målade vägg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
