Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Tillverkningsindustri. Inl. av [G. Sundbärg] K. Åmark - 10. Hantverk och hemslöjd. [A. Raphael] - Hemslöjd. Av S. Odén - 11. Konsthantverk och konstindustri. Av E. G. Folcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470 71
Yirr. TILLVERKNINGSINDUSTRI.
Hemslöjdsrörelsen. Säkert är, att produktionen av hemslöjdsalster särskilt till
av-salu efter lång tid av tillbakagång under senare år rätt betydligt stegrats, ocli detta
tack vare den moderna hemslöjdsrörelsen, som har till uppgift att återuppväcka folkets
gamla arbetshåg, utveckla arbetsskickligheten och på nedärvda traditioner
åstadkomma en förnyad slöjd till inkomstkälla för de bredare lagren. Rörelsen kan sägas
datera sig från Nordiska museets stiftande. Genom föreningen Handarbetets
vänner, Jakob och Thora Kulle m. fi. räddades många vackra vävnadsmönster
och gammal teknik, och den konstnärliga husbehovsslöjdens alster gjordes åter
till handelsvara främst då genom den år 1899 bildade Föreningen för svensk
hemslöjd. Hushållningssällskapen, som alltsedan sitt första framträdande haft
även hemslöjdens förkovran på sitt program, begynte, understödda genom ökade
statsanslag, ett intensivare arbete på detta område. Huvudsakligast genom
hemslöjdsföreningarna, som numera till ett sammanlagt antal om 32 finnas spridda
över hela landet, hava inrättats fasta hemslöjdsskolor och vandrande slöjdkurser,
där allmogen avgiftsfritt eller mot ringa avgift bibringas kunskap i hemslöjd,
särskilt då i den för orten karakteristiska; gamla mönster hava kopierats, nya
uppgjorts på de gamlas grund, och för hemslöjdsalstrens avsättning har sörjts
genom inrättande av särskilda slöjdmagasin. Men mycket återstår ännu att göra,
innan hemslöjden på nytt intagit den plats den förtjänar, icke i konkurrens med
industri och hantverk men vid sidan av ocli såsom komplement till dessa
produktionsformer och såsom en viktig etisk, estetisk och ekonomisk faktor i folkets liv.
11. KONSTHANTVERK OCH KONSTINDUSTRI.
Den blomstring, vari vårt lands konsthantverk ocli konstindustri för
närvarande befinner sig, har sin första begynnelse redan för mera än fyrtio
år sedan och har sodan dess alltjämt utvecklat sig. Den första väckelsen
på detta område, efter nära ett halft sekel av djupt konstnärligt förfall,
utgick från England, där den stora världsutställningen 1851 visade detta
förfall i en rent avskräckande gestalt. Den reaktion, som här under
påverkan av konstnärer och konstnärligt intresserade började, tog sitt första
och betydelsefulla uttryck i inrättandet av South Kensington-museet
och därmed förbundna konstindustriella skolor. Härifrån ’sträckte sig
rörelsen till andra länder, konstindustrimuseer och konstindustriella
undervisningsanstalter upprättades överallt.
Hos oss tog sig denna rörelse uttryck i en form, som på ett ganska
väsentligt sätt skiljer sig från vad fallet varit i andra länder, och som
gjort, att vårt konsthantverk, särskilt i en av dess grenar, redan tidigare
än andra länders nått en hög och ovanlig blomstring.
Det var nämligen det kvinnliga handarbetet, konstvävnaden och
konstsömnaden, som hos oss först blevo föremål för en reformering i
konstnärlig riktning. Föreningen Handarbetets vänner, stiftad år 1874 av
Sophie Adlersparre, Hanna Winge och Moll)j Rohllieb, satte på sitt
program att förädla den svenska textilkonsten i konstnärlig och fosterländsk
riktning. Det blev i främsta rummet de rika skatter av allmogevävnader,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
